Kan Fairtrade förändra världen?

07 februari 2011

Böcker, Kultur

SCHYSSTA BANANER den krokiga vägen till Fairtrade, Harriet Lamb, Libris förlag (2009)
Det är verkligen inte lätt att vara en medveten konsument i dag. Tidigare upplevde i alla fall jag att livsmedelsverket var att lita på och man kunde tryggt handla maten utan att lusläsa innehållsförteckningen.
Kläder inhandlades utan så stora funderingar över kemikalierester eller produktionsförhållanden.
Som ni förstår vid det här laget så är det en massa år sen det var ”tidigare”.
Verkligheten har ändrats. Rovdriften, som marknadens folk skapat, drabbar vanligt folk, alla förresten.
Så vad kan man göra? Ett tag köpte jag en hel del vegmat. Nåväl, men sen läste jag att ”Hälsans Kök” i själva verket produceras av Israel, vars varor jag försökt att undvika sedan 70-talet. Svårt att välja i ett överflöd av snarlika, dåliga alternativ.

Boken Schyssta bananer handlar om Fairtrade, eller som vi ibland säger: rättvisemärkta varor.
Det skulle det ju vara intressant att veta lite mer om, eller hur? Harriet Lambs bok ger en hel del upplysningar om det ena och det andra, men tyvärr återstår en hel del frågor efter genomläsningen.
Hur ser organisationen ut? Demokrati? Löner? Resor ? Klimathänsyn? Detta är fortfarande frågetecken som inte rätas ut. Vill man ta reda på mer om detta finns en hel del att läsa på hemsidan, Fairtrade.se.
Harriet Lamb har en gedigen bakgrund inom Fairtrade. Rörelsen tog fart i slutet på 90-talet. I Storbritannnien och i många andra europeiska länder började det med bananer. Hon ser arbetet som ”ett frö till förändring” för sju miljoner bönder och arbetare i den fattiga världen.
1997 var Harriet Lamb anställd av World Development Movement, en brittisk påtryckargrupp som arbetade mot världsfattigdomen. På resa i Costa Rica för att kolla om det var sant som bananföretagen sa, att arbetsförhållandena förbättrats. Det visade sig inte alls vara sant. I stället såg hon upplösning av fackföreningar, hot om flytt till andra länder, lönesänkningar, avsked och så vidare. De stora bananjättarna visade prov på girighet och brist på ansvar och medkänsla. Gifterna som sprutades över de enorma plantagerna drabbade arbetarna hårt. Skyddsutrustning ingick inte alls i vinstkalkylerna. Information om riskerna var inte aktuellt.

Gifterna orsakade bland annat sterilitet och missbildade barn. Minst 3 000 missbildade barn föddes enbart i Costa Rica.
Preparatet som användes var DBCP. Detta skulle döda en parasit som angrep bananplantornas rötter.
Tiotusentals arbetare blev sterila både i Centralamerika och Asien. Det USA-baserade företaget som tillverkade giftet visste redan på 1950-talet att det gjorde råttor sterila. I Kalifornien var medlet förbjudet efter att 35 arbetare blivit sterila på en tillverkningsfabrik.
1997 försökte 16 000 bananarbetare från 12 olika länder hävda sina rättigheter mot kemiföretag och bananjättar (Dole, Chiquita och Del Monte). Åratal av kamp för rättvisa och skadestånd följde och pågick ännu 2008. En liten delseger vanns 2007 i en domstol i Los Angeles. Ett skadestånd på 3,3 miljoner dollar ålades Dole att betala ut till sex arbetare i Nicaragua.

Erfarenheterna från Costaricaresan -97 bidrog säkert till Harriet Lambs fortsatta engagemang. I Storbritannien ses hon som en legend inom rörelser för rättvis handel.
De konkreta ansträngningarna för att sprida rättvisevarorna, lyckosamma, svåra och till synes hopplösa, berättas om i boken med personligt och inlevelsefullt stuk. Klart framgår att landvinningar görs för varje år. Siffror för olika länders försäljning, ökningen av antalet olika produkter beskrivs. Bananer, kaffe, bomull och choklad är exempel på detta. Fairtrade är inte alltid kravmärkt (ekologiskt odlat). Tyngdpunkten läggs vid produktionsförhållanden.

Produktionen ska ske under schyssta förhållanden och överskottet ska gå till något som kommer befolkningen till godo. Till exempel skolor, vårdcentral. Kontroll av produktionen övervakas och godkänns innan Fairtrades märke får finns på produkterna. Varorna är lite dyrare på grund av detta.
I slutet av boken finns ett kapitel som vänder sig till läsaren personligen. Tips vad just du kan göra. Det finns även en historik och en ”kafferesa” från mark till kopp.
Det finns fler böcker som en intresserad konsument kan ha nytta av. Jordens Vänner har gett ut Konsumtions-boken (2009). Ingela Björks bok (2002) är en liten behändig faktabok i pocketformat som har underrubriken: ”Om konsumenternas makt och ansvar”.
NÅ? Kan rättvis handel förändra världen? Fläckvis kanske?
Så länge kapitalismen styr så gott som enväldigt är det nog fläckvis som gäller.

Margaretha Svensson
intis@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.