Trotskij som romangestalt

31 januari 2011

Böcker, Kultur

Barbara Kingsolver , The Lacuna, HarperCollins (2009)

Barbara Kingsolver är en mycket omtalad och uppskattad amerikansk författare. Hennes senaste roman, The Lacuna (luckan/tomrummet), som ännu inte översatts till svenska, fick nyligen det fina brittiska priset Orange Prize for Fiction – som uppgår till den nätta summan 30 000 pund.
På sin hemsida uppger Kingsolver att hon länge intresserat sig för den ryske revolutionären Leo Trotskij. Det är därför kanske inte så konstigt att hon införlivat honom i den senaste romanen. Trotskij spelar inte huvudrollen men är en väsentlig del av bakgrunden till huvudpersonens historia.
Harrison Shepherd har både mexikansk och amerikansk bakgrund och delar sitt liv mellan föräldrarnas hemländer. Harrison blir 1935 anställd hos de berömda konstnärerna Frida Kahlo och Diego Rivera för att jobba i köket. Det är i deras hus han senare möter den ryske revolutionären som drivits i exil och kommit till Mexiko efter att ha blivit utkastad från Norge av den socialdemokratiska regeringen där.

Harrison är inte särskilt intresserad av politik, men hans lojalitet med paret Rivera och Kahlo och senare Trotskij är obrottslig. Hans intryck av Trotskij är mycket positivt: ”Glädje tycktes vara hans naturliga tillstånd.” Lojaliteten med dessa människor som han upplevt så mycket tillsammans med, bland annat mordförsöket och sedan mordet på Trotskij 1940, blir senare när han etablerar sig som författare i USA, en kvarnsten runt halsen.

När USA grips av antikommunismen och senator McCarthy härjar, blir Harrison ett av offren. Han är helt främmande för politik, men blotta antydningen att han umgåtts med så farliga människor blir hans undergång.
Kingsolver säger sig ha bedrivit både omfattande studier och rest till Mexiko för att studera miljöerna på nära håll. Det finns dock en liten detalj som blivit fel. Förkortningen Gulag som samlande beteckning på stalinismens lägersystem förekom knappast före Solsjenitsyns böcker om Gulagarkipelagen i början av 1970-talet, och då är romanens huvudperson för länge sedan död…

Konstellationen Kahlo-Rivera och Trotskij har på senare år dragit till sig flera författares intresse. Slavenka Drakulic skrev Till sängs med Frida för några år sedan (2007) och Meaghan Delahunt publicerade sin roman In the Blue House i början av millenniet (2002, även med titeln In the Casa Azul: A novel of revolution and betrayal).
Kingsolvers roman står sig väl i jämförelse. Tyngdpunkten är inte så mycket det personligt privata. I stället blir linjen mellan stalinismens jakt på Trotskij och McCarthys förföljelser av amerikanska radikaler klar och tydlig. Frågan är om något svenskt förlag tänker ta sig an den här boken. Den är inte något mästerverk men en intressant och läsvärd roman.

Per-Olof Mattsson
intis@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.