Skräckbranden i Chiles fängelse

18 januari 2011

Kommentar, Nyheter, Utrikes

Jag befann mig i Chile strax före jul. Några dagar efter att jag hade landat möttes jag av en förfärlig syn genom TV-nyheterna. En omfattande brand hade spridits i fängelset San Miguel, söder om Santiago. TV-bilderna visade en kraftig brand, och av allt att döma pågick en fruktansvärd tragedi inne i fängelset.

Fängelset San Miguel är byggt för 700 fångar, men inne i byggnaden fanns det ca 2 000 fångar som vaktades av en styrka på fem fångvaktare. 81 fångar brändes ihjäl – hur är det möjligt?
Den nyliberala ekonomiska modellen som infördes i samband med militärdiktaturen 1973 ledde till ett historiskt, ekonomiskt och politiskt bakslag med ofantliga dimensioner. Modellen som iscensattes av militärerna men som dikterades av Nobelpristagaren Milton Friedman har på det sättet inneburit en gigantisk social kostnad. Den rättvisare omfördelningen av resurserna som hade införts av folkfrontens valda president Allende förändrades i ett slag och fattigdomen blev extrem; bara några år efter diktaturen räknades de extremt fattiga i miljontals.

Efter 17 år med militärjuntan vid makten fortsatte kristdemokraternas och socialdemokraternas koalition, La Concertación, att förvalta samma ekonomiska modell. Fattigdomen kom att cementeras och det har i sin tur medfört en utbredd social misär. Under de senaste två åren har politikerna, främst i kommuner där högern haft makten, predikat ”nolltolerans” det vill säga myndigheternas polisiära och repressiva åtgärder mot minsta tendens till kriminalitet. Ursprungligen är ”nolltolerans” ett koncept hämtat från USA.
Högern har verkat för och verkställt polisiära lösningar på problem som orsakats av nyliberalismen. Överallt i världen resonerar högern likadant, i Chile är högern inget undantag. Den öppna arbetslösheten (drygt 700 000 människor), den så kallade informella ekonomin, fattigdomen i städerna, avsaknaden av utbildning och så vidare leder oundvikligen till att många tvingas söka ett sätt att överleva i kriminaliteten.
I många kommuner där högern styr råder det idag en bred arbetslöshet; i vissa kommuner uppgår ungdomsarbetslösheten till 50 procent.
En av fångarna som satt i fängelset San Miguel hann bli 18 år gammal. Han finns inte längre. Hans brott bestod i att han hade sålt piratkopior av CD-skivor på gatan. Där inne satt han tillsammans med farliga rånare och mördare.
Branden startade klockan fyra på morgonen. I fängelset fanns ”privilegierade” avdelningar där fångarna betalat vakterna för diverse privilegier i samband med besök. Några rivaliserande fångar från en avdelning bråkade med andra i de ”privilegierades” avdelning. De ville också ta emot besök på ett värdigare sätt. En fånge konstruerade en rudimentär eldkastare med hjälp av gastuber från en gasspis och slungade eld mot de ”privilegierades” avdelning. Elden nådde en madrass.
Elden spred sig snabbt och ledde till ett inferno på 800 grader. Fångarnas rop på hjälp hördes inte av de fem fångvakterna. En del var så berusade att de inte hörde fångarnas rop på hjälp. Under dessa dramatiska stunder tog en fånge fram sin mobiltelefon och ringde själv brandkåren, men eftersom han inte lämnade sitt namn trodde man inte att det han sa var sant.
Branden pågick en timme, brandkåren kom fram efter att den till slut larmades av grannarna i området. Under paniken vägrade man låsa upp en del celler där fångarna befann sig; vakterna fruktade att fångarna skulle fly. De brändes ihjäl. De anhörigas tragedi kunde följas i direktsändning. Högern sa sig ha ärvt problemet och oppositionen anklagade högern för ineffektivitet. Men ingetdera hjälpte de döda som kom från samhällets allra lägsta skikt.

Något tidigare hade en annan incident inträffat i Santiago, där brandmännen också var inblandade. År 2000 lät regeringen byggjätten Skanska och andra företag bygga Autopista Central (en motorväg vid sidan av den vanliga motorvägen) som skulle gå rakt genom staden. Skanska sålde nyligen 50 procent av aktieandelarna till ett kanadensiskt företag och tjänade fem miljarder på kuppen.
Med den nya motorvägen som Skanska byggde kunde man åka i hög hastighet, om man hade råd att betala tullavgift. De som byggde fick motorvägen i koncession under 30 år av staten. Följaktligen ägs biltullarna av företagen som byggde motorvägen.
Brandkåren i Chile bygger på frivillighet, brandmännen skramlar därför varje lördag utanför diverse butiker runt om i landet. En brand inträffade och brandkåren gav sig iväg för att släcka branden. Brandkåren tog Autopista Central, men när de kom fram till första biltullen blev det tvärt stopp; brandmännen hade inte pengar och kunde inte betala tullavgiften, de släpptes helt enkelt inte igenom!
Det brukar sägas att staden Santiago erbjuder en charmig blandning av kolonialt och modernt. Själv tycker jag att kapitalismen erbjuder dödlighet.

Alex Fuentes
intis@internationalen.se

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.