Wikileaks, Assange och en rasande USA-höger

21 december 2010

Fokus, Intervju, Nyheter

Det stormar kring Wikileaks, men vad handlar det hela egentligen om? Rasmus Fleischer är forskare i samtidshistoria vid Södertörns högskola och en av grundarna till tankesmedjan Piratbyrån, och debatterar ofta i upphovsrätts- och fildelningsfrågor. Internationalen försöker nysta i trådarna.

Vad är huvudlinjerna i stormen kring Wikileaks? Vad har Julian Assanges privatliv med det hela att göra?
– Det är många olika frågor på en gång så det är svårt att säga vad huvudlinjerna är. Julian Assange har dragit på sig missriktad vrede mot sig själv som symbol. Assange tog initiativet till Wikileaks men han har aldrig varit synonymt med det, säger Rasmus Fleischer.

Under året när frågan om kriget i Afghanistan diskuterats mer än någonsin, samtidigt som Wikileaks släppte känslig information om krigsföringen i landet har Julian Assange mer och mer kommit att växa fram som synonym med Wikileaks.
– Ofta handlar det om något så enkelt som att media vill presentera ett ansikte till en organisation. En anonym webbsida är alldeles för abstrakt, därför sker en individualisering på det här sättet. Mycket tyder på att Julian Assange nu har fått hybris och själv identifierar sig som Wikileaks enda skapare och ledare.
Det finns inga faktauppgifter om hur diskussionerna har gått inom organisationen, men utan tvekan har det uppstått meningsskiljaktigheter. I dagarna bryter sig till exempel nystartade organisationen Openleaks ut ur Wikileaks.
– Att det här spills ut på fler aktörer har ett egenvärde, säger Rasmus Fleischer. Behovet fanns redan innan, det gör en organisation av det här slaget mindre sårbar.
Tanken med Wikileaks från början var att all information skulle publiceras fritt och alla journalister skulle få ta ställning till den på lika villkor. Men nu bygger det på att man gör dealer med stora tidningar. Information har blivit en het handelsvara.
– Först sålde Assange information till New York Times. När han tyckte att de inte hade behandlat den som han ville sålde han nästa omgång till Guardian. Sedan fick New York Times i sin tur köpa av Guardian. Det är bland annat detta som Openleaks vill komma bort ifrån och återgå till Wikileaks grundtanke.
Hot om terrorstämpling av Wikileaks leder ofrånkomligt till frågan om vad som kommer att hända med den fria informationen på Internet. Rasmus Fleischer tycker att det är svårt att sia om framtiden, men pekar på att åtgärder vi inte sett förut redan har genomförts.
– USA har till exempel konfiskerat domännamnet wikileaks.org så det inte finns längre. Istället finns nu Wikileaks på tusen andra adresser, för stödet är så stort. Klart är att detta kommer att användas som argument för att inskränka friheten på Internet. Det skulle kunna gälla tillgången till olika sajter, man kan också tänka sig att det kommer att försvåra anonymiteten på Internet för att förhindra fildelning och spridandet av information. Man vill kunna spåra vem som gjort det.

Hur stor inverkan på Wikileaks utveckling har Piratpartiet haft?
– I Sverige tror jag Piratpartiet haft en tydlig effekt och det är att nätmobbargrupper inte uppstår lika lätt här, säger Rasmus Fleischer och tar exemplet med Anonymousgruppen som velat hjälpa Wikileaks genom att hacka olika betalkortssajter som Pay-Pal, MasterCard och Visa. Detta efter att beslutet fattats av företagen att stoppa alla transaktioner till och från Wikileaks.
– Piratpartiets traditionella partistruktur har skyddat mot den typen av attacker eftersom man fyllt frågan om fildelning och fri information med ett mer politiskt innehåll. Ändå är den praktiska aktivismen tydlig. Piratpartiet erbjuder bandbredd och serverplats till både Wikileaks och Pirate Bay.
Nu höjs alla möjliga röster för och emot Julian Assange som person. Han stöds bland annat av både nazister och antifeminister. Vad ska man säga om den utvecklingen?
– Det gäller att ha två tankar i huvudet samtidigt, dels vad han personligen är anklagad för och dels vad Wikileaks står för. Det försvåras förstås av medias tendens att vilja måla upp honom i ett hjälte- eller skurkperspektiv. Vad gäller de svenska nazisterna som visat Wikileaks sitt stöd, gör de bara bort sig. De har inte fattat vad Wikileaks går ut på. Att Wikileaks själva tagit tydlig antinazistiskt ställning när de publicerade hela medlemsregistret till Storbritanniens nazistparti British National Party måste ha gått dem förbi. Det är bara USA-hatet som triggar dem.

Vad händer om Assange utlämnas till USA?
– Då ser han nog inte ljuset igen, säger Rasmus Fleischer. Det har uppmuntrats till lönnmord på Assange från flera håll i USA, men om han utlämnas officiellt kan de förstås inte bara avrätta honom. Men USA har ju tummat på sitt rättssystem förut när det kommer till krigsfångar. Nu talar de till exempel väldigt mycket om ”cyberkrig” – det är ett krig som förs på Internet. Därför skulle de kunna klassa honom som en ”illegal kombattant” och låsa in honom på obestämd tid.
– Önskvärt vore om flera olika Wikileaks uppstår så att man kom bort ifrån personfixeringen kring Assange. Då kanske även USA skulle inse att det är onödigt att försöka sätta dit just honom.
I stormen kring Wikileaks utsedde ledare har många tvivelaktiga röster har höjt både för och emot. Till de märkligaste försvararna för den våldtäktsanklagade Assange hör den kontroversiella rysk-israel-svenska journalisten Israel Shamir. Shamir, som själv brukar anklagas för att vara antisemit som ljugit och mörkat om sin egentliga bakgrund, gör ett synnerligen kvinnohatiskt inlägg på den radikala nättidningen Counterpunch tillsammans med medförfattaren Paul Bennett.
De skriver bland annat att en man i Sverige kan bli dömd för våldtäkt om man inte ringer upp kvinnan dagen efter, inte betalat för hennes hemresa eller inte använt preventivmedel. De radar upp falska anklagelser mot Sverige, bland annat att det inte längre finns några manliga präster kvar här och att bara homosexuella män gifter sig i kyrkan, och avslutar med raderna: ”Vi behöver vår kapten Neo [Julian Assange] för att avslöja våra regeringars hemliga handlingar bakom the Matrix. För vår egen skull måste vi alla dra vårt strå till stacken för att försvara honom mot kastrerande feminister och liknande hemliga agenter.”
Än återstår många svängar kring Wikileaks.

Katarina Wikström
katarin@internationalen.se

, , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.