Ett obegripligt mord och världens största polisutredning

24 december 2010

Böcker, Kultur

Mordgåtan Olof Palme, Gunnar Wall, Semic (2010)

”Ibland fick jag intrycket av att man gjorde alla fel som man kunde göra i denna mordutredning.” Det säger Inga-Britt Ahlenius i Mordgåtan Olof Palme. Makten, lögnerna och tystnaden. Hon talar om det som ibland kallas ”världens största mordutredning”. Inga-Britt Ahlenius arbetade i Granskningskommissionen, som hade i uppdrag att granska mordutredningen. Var mordet ordentligt utrett? Speciellt skulle kommissionen titta på det så kallade polisspåret, misstankarna om att poliser kunde vara inblandade. Det var nämligen viktigt att allmänheten inte förlorade förtroendet för myndigheternas arbete.
Gunnar Walls nya bok är en färsk uppdatering av fakta kring det obegripliga och ouppklarade mordet på statsministern. Man skulle kunna kalla den en antideckare, en polisberättelse som handlar om allt som gick fel, tappades bort, mörklades, feltolkades i Sveriges och kanske världens största mordutredning. (300 hyllmeter pärmar, till exempel.)
Den ger också en sorts flygbild av ett Sverige där skandalerna duggade, där hemliga avlyssningsgrejer smugglades in över gränsen och en minister kunde gömma ett hemligt och icke diariefört brev i kassaskåpet samt störta från sin post på grund av detta brev, där parallella och privata mordspaningar pågick, där avslöjanden och skandaler avlöste varann, år efter år. Rikspolischefen avgick, Säpochefen avgick, åklagare och utredare byttes ständigt ut. Konstitutionsutskottet kallade till förhör, granskningskommissioner tillsattes för att kolla upp polisutredningar som var så skandalöst dåligt skötta att det nästan var obegripligt.

Under månader och år fanns Olof Palme med överallt. Han var i tv-rutan praktiskt taget jämt, i nyheterna, i intervjuer, i debatter. Han dominerade det politiska livet på ett sätt som är nästan omöjligt att förstå i efterhand. Han väckte starka känslor på ett sätt som också är rätt obegripligt så här långt efteråt. Politiker väcker inte den sortens känslor idag, inte i Sverige.
Han var till exempel mycket populär, närmast älskad, bland vissa grupper av politiska flyktingar. Efter mordet visade blommor, brevlappar och tårar hur starka känslorna var.
Han var djupt och innerligt hatad i andra kretsar, det man kan kalla extrema högerkretsar i dåtidens Sverige. Hatet kom till uttryck i poliskretsar, militärkretsar, inom vissa delar av överklassen.
Hatkampanjerna mot Palme blev också en del av vardagen, till sist något nästan normalt. Som exempel brukade en udda figur, en läkare, och hans hustru med jämna mellanrum annonsera i de stora dagstidningarna, med en ruta fullpackad med förvirrade utfall mot statsministern, och undertecknad av dem båda.

I början av nästa år är det 25 år sedan statsminister Olof Palme mördades.
När han sköts till döds på Sveavägen i Stockholm en kall februarinatt 1986 chockades Sverige. Det är inte att ta till överord. Ett attentat på den nivån hade inte förekommit i Sverige på 200 år – när Gustav III sköts på en maskeradbal 1792.
Dagen efter mordet intervjuades en kvinnlig polis direkt på gatan. Hon förklarade att hon inte alls var socialdemokrat, men tårarna bara flödade utan att hon kunde stoppa dem. Rena chocken.
Över en natt skedde också historiens snabbaste omvärdering. Praktiskt taget helgonförklaring; hyllningstal och minneshögtider ersatte de hatiska utfallen och den giftiga kritiken som nyss var det normala i massmedia. En omvärdering som pågick i några veckor.
En intressant omständighet var att de foton av statsministern som tidigare fyllt media var och varannan dag, foton som visade en hånleende, överlägsen, och rätt ful person från dag ett efter mordet byttes ut mot bilder som visade en milt leende, intelligent, omtänksam och närmast vacker person. Var hade alla dessa foton legat förvarade, utan att någonsin användas tidigare?

Sedan tog polisutredningen över. Fram på arenan trädde en rad helt andra figurer, polischefer, åklagare, ministrar, ambassadörer. Skandalerna började dugga. Och mordoffret själv försvann från medias uppmärksamhet. Inte bara där. Politikern Olof Palme och hans politik försvann som genom en fallucka, efter de första veckornas hyllningar, och den gradvisa högervridningen av socialdemokratin gick sin gilla gång, bortom den offentliga scenens krumprång från utredarna och andra figurer, som den märklige Ebbe Carlsson.
Många av dessa turer finns med i boken; Ebbe Carlsson-affären, Pelle Svenson-affären bland många andra. Gunnar Wall går också i clinch med några motspänstiga inslag i polisutredningen, till exempel vittnesmålen från ögonvittnena till mordet. Han talar med vittnena mer än tjugo år efteråt (och kommer till intressanta resultat). Likaså frågan om varför det vimlade av folk med walkie-talkies i vissa speciella områden (kvarteren kring mordplatsen, Gamla Stan där paret Palme bodde) under mordkvällen. Detta var året innan den första mobiltelefonen kom ut på marknaden, och det förekom alltså inga mobilpratare i folkvimlet.
Walkie-talkies var en lika ovanlig syn på Stockholms gator som skjutvapen, säger Gunnar Wall. Därför lade folk märke till dem. Hittills har ingen kunnat förklara vad dessa personer gjorde på stan. En olöst gåta, som så mycket annat i polisutredningen.
Gunnar Wall talar med åklagare och polisutredare. Många av dem har han intervjuat tidigare, men en del nya uppgifter kommer fram. Ett intressant exempel är att den nuvarande spaningsledaren Stig Edqvist kan berätta om alla dödslistor Olof Palme fanns uppsatt på. Mer än tjugo stycken.
Och det handlar om stater och underrättelsetjänster, inga privata tokskallar, frågar Wall. Just det, säger Edqvist.
Den enda han vill namnge är den dåvarande apartheidregimen i Sydafrika.

Och läget i dag? Många, både bland poliser och allmänhet, tror fortfarande att mordet på statsministern är uppklarat. Det var den rikskände missbrukaren Christer Pettersson som sköt Palme.
Nu är Pettersson dels frikänd med dunder och brak i hovrätten, dels avliden, så det är svårt att driva det spåret. Men mordutredningen är inte nedlagd. Ingen har fällts i domstol för mordet och därför finns det fortfarande folk som sitter och arbetar med fallet.

Gunvor Karlström

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.