Adelsmöte på bokcafé Pilgatan

06 december 2010

Kultur

Björn af Kleen, författare till Jorden de ärvde (2009) om den jordägande adeln, var i veckan i Umeå på bokcaféet Pilgatan för att samtala om boken med Jan-Olov Carlsson. Bland publiken fanns också baron Carl Gripenstedt som i boken ägnas ett eget kapitel. Carl Gripenstedt hade också med sig sin advokat. Anledningen var att Carl Gripenstedt stämt Björn af Kleen och Weylers förlag på en miljon kronor och försökt stoppa utgivningen av boken. Före utgivningen hade Carl Gripenstedt fått läsa delar av den och ansåg att han av författaren blivit lovad att han skulle kunna dra sig ur om han inte var nöjd med innehållet. Dessutom hade Björn af Kleen svikit ett förtroende genom att på Carl Gripenstedts fars begravning burit en dold bandspelare när han i familjekretsen höll ett tal till sin far.

Lokalpressen var på plats och hade kanske hoppats, liksom vissa bland publiken, att det skulle hetta till. Det blev dock en ganska lugn kväll, där förmodligen välkända argument mellan parterna presenterades. Stockholms tingsrätt har redan friat Björn af Kleen och under kvällen hävdade han att han hela tiden varit öppen med att han intervjuade dem som reporter och att det inte fanns något skriftligt avtal mellan dem.
Carl Gripenstedt säger som svar på en fråga av mig att Björn af Kleen är förlåten och någon vidare process inte är aktuell.

Carl Gripenstedts advokat tycker att en reporter bör ta hänsyn till personer som inte är vana vid kontakt med media. Björn af Kleen svarar med att undra hur mycket hänsyn man ska ta till vuxna människor, ska de inte stå för vad de säger till en reporter? Syftet var inte några snaskiga reportage, men han upptäcker till sin förvåning, att de personer inom adeln han träffade ofta var förvånansvärt öppenhjärtiga till och med i privata familjeangelägenheter. Vad det gäller Carl Gripenstedt beskrivs han som en hygglig person som gjutit liv i det lilla samhället Breven i Närke. Han blev invald som ordförande i Folkets Hus och i boken berättar Carl Gripenstedt att han blev ”inkuppad av Rörelsen” och att han sedan ”stormtrivs bland sossarna”. Han drog igång en skrattrevy med komikern Peter Flack, samt skrev till Margaret Thatcher, Elton John, Cliff Richard och bad dem signera porträtt som sedan såldes. Folkets hus levde upp igen. Många andra projekt bidrog till att han fick stöd av Brevens invånare.
En av Björn af Kleens huvudpoänger under kvällen är att man i allmänhet har en felaktig förställning om den svenska adeln, att det skulle vara en samhällsklass på dekis och utdöende. Tvärtom. Innehavet av jord, gods och slott har under en längre tid stigit kraftigt i värde och gjort det möjligt för adeln att öka arealerna väsentligt och kan nu bedrivas i industriell skala. Till hjälp har man haft en socialdemokrati som är ovillig att avskaffa fideikommissystemet. Det importerades från det feodala Tyskland och var ett skydd för svenska officerare att bevara sina krigsskatter man kom hem med. Huvudprincipen är att den äldste sonen ärver allt och de andra barnen ingenting. I Frankrike ansågs systemet vid franska revolutionen föråldrat och 1792 förbjuds systemet, det vill säga inga nya fideikommiss får inrättas. De dör bokstavligen bort. I alla andra europeiska länder har systemet successivt avskaffats med undantag av Sverige.

På en fråga av bokcaféets utfrågare Jan-Olov Carlsson om hur det känns ett år efter utgivningen av boken, svarar Björn af Kleen att han är glad över att han inte är medförfattare till Den motvillige monarken. Han hade inte trott att det skulle bli en sådan uppståndelse av boken, men är naturligtvis stolt över uppmärksamheten. Han håller upp boken och visar bokens framsida som visar en herrgård på långt håll och titeln saknar underrubrik. Med detta vill han visa att han aldrig hade en tanke på att göra snaskiga avslöjanden med boken.

Per-Olof Balkedal

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.