Ny skuldsaneringslag – men få ansöker om hjälp

08 november 2010

Intervju, Nyheter

Regeringen uppger att man vill ge företagare samma möjlighet som privatpersoner att söka skuldsanering. De skuldsattas riksförbund Insolvens menar att den nya lagen leder till särbehandling av företagare. Samtidigt söker mindre än två procent av de skuldsatta skuldsanering.

Regeringens nya lagförslag har den hoppingivande rubriken Bättre möjlighet till skuldsanering. Det som är nytt är en generösare bedömning av företagare och att kravet på att den sökandes skulder ska vara tre till fyra år gamla slopas.
Men den bättre möjligheten gäller bara en specifik grupp av de skuldsatta.
– Alla lättnader i förslaget är skrivna för företagare, säger Lena Nordqvist, ordförande för Insolvens.
– Jag befarar att det här gör att det blir svårare för privatpersoner att få skuldsanering.
Redan den tredje punkten i det nya regeringsförslaget visar att Lena Nordqvists oro är befogad. Syftet med lagändringarna uppges att vara:
”Ändringarna syftar framför allt till att förbättra förutsättningarna för näringsidkare att fortsätta att bedriva näringsverksamhet eller att starta om efter ekonomiska svårigheter”.

Våren 2007 tillsatte alliansregeringen en utredning för att ta reda på hur fler skuldsatta skulle kunna hjälpas att bli skuldfria. Folkpartisten Jan Ertsborn ledde utredningen och kom fram till två åtgärder han trodde kunde motivera de skuldsatta att försöka förändra sin situation. Den ena var att skuldernas ålder inte längre skulle avgöra om skuldsanering kunde beviljas. Den andra var att den avbetalningsplan en sanering innebär skulle minskas från fem år till tre år.
Utredningen fann inte några skäl till att göra det lättare för aktiva näringsidkare att få skuldsanering.
– Jag tycker att Jan Ertsborns förslag var bättre än det regeringen nu lagt. En av de viktigaste punkterna var att korta skuldsaneringstiden från fem år till tre år. Det hade varit en riktig morot för de skuldsatta, säger Lena Nordqvist.
Jan Ertsborns utredning presenterades när finanskrisen stod för dörren och väckte därför häftig debatt. Röster höjdes mot vad man ansåg vara en alltför frikostig hållning i skuldsaneringsfrågan. Debatten kom att domineras av stridigheter kring att man skulle kunna bli skuldfri på endast tre år.
Regeringen valde att backa i frågan och passade samtidigt på att gå emot Jan Ertsborns rekommendation att inte utöka företagarnas möjlighet till skuldsanering.
Lisbeth Sandvall, doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö, pekar på faran med den hårdare hållningen.
– I samband med den ekonomiska krisen upplevde många att de tre år man ville korta skuldsaneringstiden till var för kort tid. Samtidigt påverkar skuldsättningen både individuellt och strukturellt – folk blir sjuka av att vara skuldsatta och kan kanske inte jobba mer. Det får samhälleliga konsekvenser, säger hon.

Kronofogdemyndigheten beräknade 2008 i rapporten ”Alla vill göra rätt för sig” att samhällets kostnader för skuldsättningen uppgår till mellan 30 och 50 miljarder kronor per år. Beräkningarna baserades på de ökade sjukvårdskostnader och det produktionsbortfall som den omfattande skuldsättningen orsakar.
– Den som är satt i skuld är inte fri, sa Göran Persson när han som finansminister inledde saneringen av statsfinanserna efter den borgerliga koalitionsregeringen i början på 1990-talet. Enligt Göran Perssons definition är en stor del av Sveriges befolkning idag inte fri.
Ett utdrag ur kronofogdens register visar att 490 000 personer är registrerade som skuldsatta. Antalet har legat runt en halv miljon sedan 2005. Av personerna i kronofogdens register har 40 procent skulder på mindre än 10 000 kronor. 42 procent har skulder på 10 000 – 100 000 kronor. Och 18 procent har skulder på mer än 100 000 kronor.
Kronofogden driver in fordringsägarnas pengar med en avbetalningsplan eller genom utmätning. Den vanligaste formen av utmätning är löneutmätning. Skatteverket drar då avbetalningen direkt från den skuldsattes lön.
Den som har stora skulder kan förlora sparpengar, bil och sommarstuga. Eller tvingas sälja sin bostadsrätt. Att kronofogden kommer och hämtar den skuldsattes TV-apparat är en schablonbild som hör till det förgångna. Utmätning av lösöre görs inte längre vid oannonserade hembesök.
Kronofogden är också den instans som beviljar skuldsanering.
– Vi räknar med 8 000 ansökningar i år, säger Anna-Carin Gustafsson Åström, chef för kronofogdens skuldsaneringsverksamhet, och fortsätter:
– I år beviljar vi åtta av tio skuldsaneringsansökningar mot tidigare sex av tio.

De åtta av tio som beviljas skuldsanering är en siffra myndigheten gärna framhåller. Varken kronofogden eller media talar däremot om hur få ansökningarna i själva verket är. Med 8 000 ansökningar och 490 000 skuldsatta ger enkel matematik vid handen att mindre än två procent av personerna i kronofogdens register söker skuldsanering.
Ett skäl till att inte fler söker skulle kunna vara att skulderna är nya. Men så är inte fallet. Många har varit skuldsatta länge och uppfyller kravet på att skulderna ska vara tre till fyra år gamla.

Det har inte forskats mycket kring varför så få söker skuldsanering. Men det finns skäl att tro att behovet är större än vad statistiken antyder. I rapporten ”Alla vill göra rätt för sig” uppskattar man att det finns minst 200 000 personer som har stora skulder utan att vara registrerade hos kronofogden.
Experternas teorier ger en bild av de faktorer som kan ligga bakom det låga antalet ansökningar.
Anna-Carin Gustafsson Åström tror att bristen på information kan vara en orsak.
– Man kanske inte känner till att möjligheten till skuldsanering finns. Eller så tror man att man inte uppfyller kraven. Det kan också vara så att man levt med sina skulder länge och inte orkar ta itu med sin situation.
Lena Nordqvist anger tre skäl till att inte fler söker:
– Huvudskälet är troligen skuld och skam. Man skäms helt enkelt över sina skulder. Ett andra skäl är att man inte känner till att skuldsanering finns. Det tredje skälet är att det finns de som har lånat privat. De är rädda att mamma eller brorsan inte ska få tillbaka sina pengar om kronofogden kopplas in.
Lisbeth Sandvall menar att fyra orsaker gör att ansökningarna inte är fler:
– Skulder som inte uppfyller kravet på att vara tre till fyra år gamla. Personliga borgensåtaganden som gör att man inte vågar söka för att skulden då hamnar hos den som gått i borgen för en. Är man företagare eller har ägnat sig åt brottslig verksamhet kanske man inte kan få skuldsanering. Slutligen avstår vissa för att de inte tror att de ska klara skuldsaneringsprocessen. Avgifterna till fordringsägarna är fasta under fem år. Oavsett hur ens ekonomi förändras.

Adam Fredholm
intis@internationalen.se

Fakta: Skuldsanering

• De vanligaste orsakerna till skuldsättning är skilsmässa, sjukdom och arbetslöshet. Hur det sociala skyddsnätet i form av familj och vänner ser ut spelar också in.
• Skuldsaneringslagen infördes 1994.
• När skuldsanering beviljas säger lagen att fordringsägaren under fem år får nöja sig med vad den skuldsatte klarar av att betala per månad. Därefter skrivs resten av skulden av.
• Är fordringsägarna flera får de dela på det belopp den skuldsatte kan betala.
• Ett krav för att beviljas skuldsanering är att skulderna ska vara tre till fyra år gamla. I det nya lagförslaget föreslås att denna regel ska slopas. Åtminstone för företagare.
• Ett annat krav är att skulderna ska vara så stora att man inte klarar att betala dem inom överskådlig tid, vanligtvis fem till tio år.
• Själva ansökningen är komplicerad och sker i regel med hjälp av en budget- och skuldrådgivare vid kommunen.
• Under de fem år skuldsaneringen tar får den skuldsatte leva på existensminimum. I år är existensminimum för ensamstående 4 482 kronor per månad plus hyra.
• Många av dem som beviljas skuldsanering har redan levt på existensminimum i flera år. Det är inte ovanligt att det totalt blir uppåt 15 år eller mer.
• Den som vill ha rådgivning och stöd i skuldsaneringsfrågor kan vända sig till de skuldsattas riksförbund Insolvens. Hitta mer på: www.insolvens.se
• Den nya skuldsaneringslagen föreslås träda i kraft 1 juli 2011.

Källa: Kronofogdemyndigheten

, , , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.