När tystnar flygplanen över Rhodos?

08 november 2010

Krönika, Kultur

– När ni köper den här produkten går en krona till vårt klimatkompenserande miljöprojekt i Egypten, där vi lär egyptierna att kompostera.
Flygvärdinnans käcka röst klingar en aning trött bakom den omtuggade informationen medan flyget närmar sig Rhodos.
Flyget alltså. Och vi ska lära egyptierna att kompostera? Hela idén med att kompensera för klimatförstörande aktiviteter ter sig ofta som en fullkomligt absurd tanke. Speciellt när den kommer till uttryck i handlingar som slår knut på sig själva. Som när kungen fick applåder av Naturskyddsföreningen för att han köpt utsläppsrätter när han tog inrikesflyget till föreningens årsmöte. Ta tåget människa!
Vi tar flyget fast det känns fel ända in i den djupaste ryggmärgen, för att vi inte har råd att ta tåget och båten.

Värmen slår emot den bleka horden svenskar som stapplar nedför trappan för en veckas solsemester. Slutet på oktober och stora delar av staden Rhodos blir på några dagar en spökstad. Butiker och hotell stänger dörren och släcker, gator som de första dagarna är upplysta är plötsligt mörka bakgator där de många lösgående hundarna har fritt spelrum. Orsaken är, säger vår hotellföreståndare, att de stora resebolagen har bestämt att säsongen är över och skickar turisterna någon annanstans. Trots att havet är varmt och vindarna ljumma.
Följden blir att alla de tusen och åter tusen människor vars försörjning hänger på charterplanens laster med skandinaver får se ännu en vinter an med knappa medel i krisens Grekland. De badmösseförsedda äldre grekiska kvinnorna och männen som socialiserar i vattnet i timmar i sträck samtalar oavbrutet och högljutt och vi kan bara tänka oss att det handlar om det politiska läget i landet. Vår hotellföreståndare säger att mycket av diskussionerna handlar om hur man ska göra inför det kommande borgmästarvalet. Socialisterna har tagit till fula metoder tycker man och funderar därför på att rösta höger för att få bort dem som svikit. Mönstret går igen och igen i Europa.

Det känns som om hotellen väntar på turister som kanske aldrig återvänder. Som om turismen är på upphällning när vi går förbi hotell efter hotell som ser nedlagda eller halvfärdiga och oavslutade ut. Det borde vara så, tänker vi, att turismen har sett sina glansdagar, att den är helt ohållbar i sin nuvarande form och måste avslutas eller helt omformas. Men istället: business as usual, någon annanstans bara. Det som ändras är vem som tjänar på det enorma maskineriet.
De små hotellen blir övergivna för de stora flådiga komplexen som fläker ut sig längs stränderna och skrämmer ögat med sina förvillande lika balkonger, palmer, pooler och infarter. Sedan blir även de större komplexen delvis övergivna för andra länder. Det säger kvinnan som driver hotell och affär och som går back för att elen kostar så otroligt mycket och turisterna glömmer att ta ur den lilla grejen som sitter på nyckelknippan och som sätter igång all el när den sätts i ett litet uttag i väggen. Turisterna vill ha luftkonditioneringen på medan de ligger på stranden, så att de kan komma hem till ett svalt rum. Som tar fem minuter att få kallt. På vilket sätt klimatkompenserar de?

– It’s all about greed, allt handlar om girighet, säger vår värdinna. Allt handlar om pengar. Tyskland föreslog att Grekland skulle sälja några av öarna och på så sätt ta sig ur krisen. Ilskan lyser ur ögonen på henne när hon säger det. Sedan berättar hon om en turkisk man som köpte en hel ö i bröllopsgåva till sin fästmö. Pengar, allt handlar om pengar. Euron är ett enda lurendrejeri, säger hon också. Ett lurendrejeri som gynnar vissa länder.
– Here, you retire when you die, här går du i pension när du dör, säger hotellföreståndaren och klappar händerna på ett sätt som säger: finito, så är det bara. Allt tal om grekernas lathet kan dra dit pepparn växer. Snart ska hon hem till gården och ta hand om olivträden.
Nästa gång hoppas vi ha råd att ta tåg och båt.

Emma Lundström

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.