FN diskuterade biologisk mångfald

15 november 2010

Miljö, Nyheter

17 procent land- och vattenområden och 10 procent kust- och havsområden ska skyddas genom att användas som naturreservat eller som hållbar naturresurs. Det är ett av resultaten som uppnåddes vid FN:s tvåveckors konferens om biologisk mångfald som startade i Tokyo härom veckan.

Måndag 18 oktober inleddes en två veckor lång FN-konferens på temat biologisk mångfald i Tokyo, Japan. Delegater från mer än 190 länder deltog i diskussionerna om hur man kan rädda den biologiska mångfalden i världen. Men samma frågor och hinder mellan rika och fattiga länder som gjorde att klimatförhandlingarna i Köpenhamn kollapsade skapade även en del problem för dessa förhandlingar.

Skyddade land och havsområden
Ett av förslagen från konferensen var att utse vissa havs- och landområden som skyddszoner. Detta är något som en del utvecklingsländer var tveksamma till eftersom de är rädda att det skulle kunna påverka deras ekonomiska utveckling. Förslaget var att 15-20 procent av allt hav och land skulle omfattas av dessa skyddszoner (jämfört med dagens 13 procent). Detta förslag drevs på av främst Sverige och övriga EU. Den slutliga överenskommelsen landade dock på 17 procent skyddade land- och vattenområden och 10 procent skyddade kust- och havsområden.
Detta lägre resultat gjorde bland andra miljöminister Andreas Carlgren besviken, enligt ett pressmeddelande från Miljödepartementet. I övrigt var miljöministern nöjd med förhandlingarna och kallade dem en seger för miljön.

Ambition uppnådd
En annan viktig ambition var att försöka skapa en legal struktur vad gäller en jämställd tillgång på genetiska resurser från till exempel medicinalväxter. Vetenskapsmän varnar nu för att om vi inte gör något för att skydda olika arter omgående, så kommer utrotningen att gå allt fortare, vilket kommer att få förödande konsekvenser. Om till exempel en organism som biet försvinner, vilket utför det livsviktiga momentet att pollinera, så kan hela systemet kollapsa, menar forskare. Dessa uppskattar att jorden förlorar 100-1000 gånger så många arter nu, jämfört med tidigare i historien. Ambitionen att lösa det så kallade ABS-protokollet (som sätter internationella regler för hur genetiska resurser ska få insamlas och hur vinster från utnyttjandet ska fördelas) lyckades man med enligt Andreas Carlgren som menade att ”år av låsningar och konflikter nu kunnat lösas sedan ett robust och rättvist regelverk kunnat upprättas där både fattiga och rika länder får del av de vinster som genereras.” Även Naturskyddsföreningen uttrycker att förhandlingarna i Nagoya var en framgång.
Inför mötet hade 193 regeringar slutit upp bakom konventionen om biologisk mångfald. Bara tre hade inte skrivit under, USA, Andorra och Vatikanstaten. Om dessa hade skrivit under vid mötets avslutande har Internationalen inte lyckats få klarhet i.

Liza Ahnland
liza@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.