Studie om klass som en avgörande faktor i livet

11 oktober 2010

Böcker, Kultur

En fråga om klass, Oskarson, Berglund, Bengtsson (red.), Liber (2010)

Spelar klass någon roll i dagens Sverige? Det är temat för En fråga om klass – levnadsförhållanden, livsstil, politik utgiven av förlaget Liber. Boken som sammanställts av Maria Oskarson, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund vid Göteborgs universitet ingår som en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Social klass och politiska attityder”.
Det är dock ingen marxistiskt baserad studie, även om den naturligtvis är influerad av Marx som ju betraktas som ett av de stora namnen inom den klassiska sociologin, utan utgår ifrån en indelning som kallas för Europeisk Socio-Ekonomisk Klassifikation, ESEK. ESEK bygger till stor del på ett klasschema som utvecklats av den brittiske sociologen John H Goldthorpe. Enkelt uttryckt delar schemat in de förvärvsarbetande i tio eller färre klasspositioner som i sin tur kan sammanfattas i tre klasser: Tjänstemannaklass, mellanliggande klasser och arbetarklass.
Det innebär att kapitalister – eller ”stora arbetsgivare (10 eller fler anställda)” – räknas till tjänstemannaklassen, småkapitalister och egenföretagare (det marxister kallar småbourgeoisie) och lönearbetande (som förskollärare och fritidspedagoger) räknas till mellanliggande klasser, medan arbetarklass i huvudsak omfattar de lönearbetare som ”traditionellt” brukar betraktas och betrakta sig själva som arbetarklass – medan marxismen i princip betraktar alla lönearbetare som tillhörig arbetarklass eftersom allihop är tvungna att sälja sin arbetskraft för att försörja sig. Och det utan att för en sekund blunda för skillnader i lön, arbetsvillkor, utbildning och så vidare.
Detta gör att medan marxister definierar majoriteten av den arbetsföra befolkningen i Sverige som arbetarklass, leder ESEK-schemat till att arbetarklassen 2008 beräknas uppgå till 41 procent av de förvärvsarbetande (tjänstemannaklassen 35 procent och de mellanliggande klasserna 25 procent).

Men som varenda marxist är väl medveten om är den objektiva klasspositionen inte detsamma som den subjektiva: 2008 identifierade sig 24 procent som arbetarklass, medan 51 procent såg sig som medelklass och 17 procent som övre medelklass. Det kan verka nedslående eftersom de som uppfattar sig som arbetarklass är till och med avsevärt färre än dem som ESEK-schemat definierar som arbetarklass. Det subjektiva klassmedvetandet speglar dock i stort samhällets sociala självmedvetande och styrkeförhållanden och kan, som var och en som studerat klasskampens historia kan vittna om, förändras mycket snabbt när stora grupper kommer i rörelse och börjar radikaliseras av sina erfarenheter.

Nåväl, efter att ha gått igenom en rad aspekter av frågeställningen om klass eller social stratifiering spelar någon roll för människors livsvillkor i dagens Sverige drar författarna föga förvånande, åtminstone för Internationalens läsare, slutsatsen att ”det övergripande svaret måste bli att ja, klass spelar roll för en hel del … levnadsförhållanden, livsstil och politiska attityder följer i många avseenden tydliga och tämligen konsistenta klassmönster. Detta talar mot uppfattningen om att hur vi lever endast är uttryck för våra individuella preferenser och för hur vi väljer att leva våra liv.”

Anders Hagström

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.