Vindkraftverken möter hinder

13 september 2010

Miljö, Nyheter

Beskattning av vindkraftkooperativ, förbud för vindkraftverk inom militära områden och kommuner som på olika sätt försöker stoppa vindkraftsverksbyggen.
De frågorna debatteras just nu angående den svenska vindkraften. Internationalen intervjuade Per Bolund, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson för miljöpartiet.

Vindenergin har utnyttjats av människan i tusentals år. På 1200-talet kom de första väderkvarnarna till Europa, ungefär samtidigt som de första vattenkvarnarna byggdes här. Vinden blev snart en av de viktigaste energikällorna och förblev det ända fram till 1800-talets slut. Enligt teknikhistorikerna kan det under 1800-talet ha funnits så mycket som en halv miljon väderkvarnar i Europa och ungefär lika många i Kina. Nu är vi inne på 2000-talet och vindkraften ses som en framtidens energikälla.

Växande energikälla
Diskussionen om vindkraft som en möjlig energikälla i Sverige kom i gång på allvar i samband med oljekrisen på 1970-talet samt genom debatten inför folkomröstningen om kärnkraft 1980. Sedan 1990 har antalet vindkraftverk ökat för varje år och i slutet av 2009 fanns det 1 359 vindkraftverk i Sverige. Dessa producerade tillsammans 2,5 TWh el för helåret 2009 och den installerade effekten i dessa vindkraftverk uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 1448 MW. Sveriges totala nettoproduktion av el uppgick enligt statistik för år 2009 till 133,7 TWh, varav merparten kom ifrån vattenkraft och kärnkraft.
Vindkraftverken har tidigare byggts med statliga stöd, men detta ersätts nu successivt med ett system som bygger på handel med elcertifikat. Systemet med elcertifikat stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara energikällor, enligt energimyndigheten. Det finns två typer av vindkraft, landbaserad och havsbaserad. De flesta vindkraftverken i Sverige står på land, men eftersom det oftast blåser mer ute till havs så skulle mer energi kunna utvinnas från havsbaserade vindkraftverk. Nackdelarna med den havsbaserade vindkraften är framförallt att den är kostsam och att tekniken är förhållandevis ny och oprövad.

Rabalder
På senare tid har det förekommit en hel del rabalder i media med anknytning till vindkraft. Det som har väckt uppståndelse gäller bland annat skatteverkets beslut om beskattning av vindkraftkooperativ, något som många menar sätter käppar i hjulen för ambitionerna om den förnyelsebara energin. Andra orsaker till debatt är att försvaret vill förbjuda vindkraftverk på vissa ställen samt att kommuner på olika sätt försöker stoppa vindkraftverksbyggen.
Per Bolund, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson för miljöpartiet, svarar här på Internationalens frågor.
Hur ställer sig miljöpartiet och de andra oppositionspartierna till att skatteverket, under den borgerliga regeringen, beslutat att så kallade kooperativa vindkraftverk skall beskattas för sitt lägre elpris, och hur kan man lösa problemet?
Vi är helt eniga om att vi så snabbt som möjligt ska ta bort effekten av uttagsskatten. Vi ser två möjliga lösningar, antingen att skatteverket ändrar sin tolkning av vad som är ett marknadspris på el, eller genom ett avdrag som kooperativen får göra på investeringskostnaden. Den stora skillnaden mellan oss och regeringen är att vi är överens om att uttagsskatten är ett stort problem som måste lösas medan regeringspartierna är djupt oense.
Hur ser oppositionspartierna på att en del kommuner sätter käppar i hjulet för vindkraftssatsningar eller kräver betalt för vindkraftsbyggen, vad bör göras åt detta?
Vi tycker att det är ett stort problem som måste stoppas. Orsaken att kommunerna kan agera så här är att regeringen infört ett kommunalt veto mot bara just vindkraften så att kommunerna utan motivering kan säga blankt nej, ett beslut som dessutom inte kan överklagas. Vi vill ta bort det kommunala vetot och har också motionerat om det i riksdagen. Det bör också tydliggöras att vindkraften är ett riksintresse och i goda vindkraftslägen ska det krävas starka skäl för att säga nej till vindkraftsprojekt.
Hur ställer sig oppositionen till försvarsmaktens beslut om att stoppa vindkraftverksbyggen kring militära flygfält, och varför kommer detta beslut just nu?
Vi är helt emot försvarets inställning som hindrar tusentals vindkraftverk från att byggas. Jag vet inte varför förslaget kommit just nu, men det krävs politisk vilja och handlingskraft för att stoppa det. Tyvärr har den sittande regeringen inte den viljan. Det finns tekniska lösningar som gör att det inte behöver bli en konflikt mellan försvaret och vindkraften.
Vad är oppositionspartiernas mål med den svenska vindkraften, hur stor andel av energiförsörjningen ska komma från vindkraft i framtiden?
Vi har satt upp högre mål i certifikatssystemet till 2020 än regeringen, 30 i stället för 25 TWh. Vi har också satt upp ett långsiktigt mål på 55 TWh till 2030. Det kommer att ge utrymme för väldigt mycket vindkraft i Sverige. Vi tror att åtminstone hälften av den nya elproduktionen till 2020 kommer att komma från vindkraften, det vill säga minst 15 TWh. Fram till 2030 kommer vindkraftsutbyggnaden att öka ännu mer. Vi har också ett mål att en svensk vindkraftsindustri ska komma igång så att vi producerar våra egna vindkraftverk, då kommer satsningen också att ge många nya arbetstillfällen.
Per Bolund menar att det finns flera saker som är problematiska med den svenska vindkraften och som behöver rättas till: uttagsskatten på kooperativ vindkraft behöver tas bort. Tillståndsprocessen behöver snabbas på och det kommunala vetot mot vindkraft måste tas bort.
Försvarets förslag om stora områden runt flygplatser fria från vindkraft måste stoppas och försvarets allmänt njugga inställning till vindkraft behöver ändras. Det behövs tydliga politiska signaler till försvaret om att vindkraften är prioriterad.
Verklig nettomätning behöver införas för att få igång den småskaliga vindkraften, det vill säga att man kan kvitta den el man producerar ut till nätet mot den man köper in. Då blir det lönsamt att sätta upp en egen vindsnurra på tomten.
Förbättra stödet till havsbaserad vindkraft. Idag är den inte lönsam i Sverige och investeringarna hamnar i andra länder som Storbritannien och Tyskland. Om vi ska nå målen om kraftigt ökad vindkraft i Sverige måste det även byggas till havs och därför behövs ett bättre stöd.
Öka målen i certifikatssystemet och ge inte certifikat till vattenkraft. Då kommer betydligt mer vindkraft kunna få certifikat och bli lönsam.
Ta avstånd från nya generationer av kärnkraftverk eftersom de ökar osäkerheten och minskar viljan att investera i förnybar energi som vindkraft.

Liza Ahnland
liza@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.