Trotskijs förbjudna dokument på svenska

13 september 2010

Böcker, Kultur

Tredje Internation-alen efter Lenin, Lev Trotskij, Rättviseböcker (2010)

Den Kommunistiska Internationalen (Komintern) grundades 1919 som den Tredje Internationalen efter den socialdemokratiska Andra Internationalen som hade spruckit vid första världskrigets utbrott 1914. Kominterns syfte var att samla alla länders kommunistpartier till en världsorganisation för att kunna utbyta erfarenheter och konstruktiv kritik med varandra i den internationella kampen mot kapitalismen och för den socialistiska världsrevolutionen.
Att Sovjetryssland hade den mest framträdande rollen i Komintern var naturligt efter den framgångsrika ryska arbetarrevolutionen 1917, men efter Lenins död och under Stalins ledning blev Komintern allt mer diktatorisk och rysknationalistisk. Internationalismen och världsrevolutionen gavs upp helt till förmån för Stalins teori om ”socialismen i ett land”, vilket kritiserades av en opposition inom det ryska kommunistpartiet med Lev Trotskij i spetsen.

Sommaren 1928 hölls Kominterns sjätte världskongress i Moskva. Trotskij hade precis uteslutits ur det ryska kommunistpartiet som nu kontrollerades helt av stalinisterna, och förvisats till Alma Ata i bortre Kazakstan. Men Trotskij hade inte gett upp den politiska kampen, utan skrev en grundlig analys och kritik av Kominterns urartning efter Lenins död och hur Stalins politik hade saboterat de revolutionära möjligheterna i bland annat Tyskland och Kina; men han skrev också ett förslag på vilken politik Internationalen borde föra, för han trodde fortfarande att världsorganisationen skulle kunna komma på fötter igen: ”Det är inte försent att återvända till Marxs och Lenins väg. Vi lägger fram kritiken mot programförslaget till Kominterns sjätte kongress för att göra det möjligt att genomföra denna vändning, där räddningen står att finna.”

Denna Trotskijs text på tvåhundra sidor, som skickades med post från Kazakstan till Moskva med rubriken “En genomgående kritik av Kommunistiska Internationalens program”, och som stalinisterna aldrig skulle ha låtit offentliggöra om de först kommit över den, hamnade istället av en slump hos den amerikanske kommunisten James P. Cannon, som befann sig vid kongressen som delegat för det amerikanska kommunistpartiet.
”Genom någon form av missförstånd i Moskva hade Trotskijs dokument sluppit igenom byråkratin och nått hela vägen fram till Kominterns avdelning för översättning” berättar Cannon i sina memoarer. Översättarna och stenograferna gjorde sitt jobb, översatte den text som hamnat på deras bord och: ”Så placerades Trotskijs hemliga dokument i mitt knä, översatt till engelska!”

Cannon studerade texten tillsammans med sin kanadensiska kamrat Maurice Spector och ”det var uppenbart för oss att den marxistiska sanningen var med Trotskij. Vi beslutade där och då att vi så fort vi kom hem skulle kämpa i våra partier för Trotskijs position. Men vi började inte den politiska striden på plats vid kongressen i Moskva, och kanske vill därför någon puritan ifrågasätta oss: ’Varför tog ni inte till orda vid den sjätte kongressen för att försvara Trotskij?’ Svaret är att vi insåg att det var omöjligt och rent av farligt. Komintern var redan staliniserad. Kongressen var riggad. Om vi hade avslöjat oss som trotskister skulle vi ha isolerats, uteslutits och det hemliga dokumentet tagits ifrån oss…” (James P. Cannon: The History of American Trotskyism.)
Istället smugglade Cannon ut Trotskijs förbjudna dokument från Sovjetunionen till USA, där det publicerades 1929 som The Third International after Lenin.
Nu kommer boken för första gången på svenska, utgiven av Rättviseböcker, Rättvisepartiet Socialisternas förlag: Tredje Internationalen efter Lenin.

Per Leander
intis@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.