Nytt riksdagsbeslut försämrar för hyresrätten

02 augusti 2010

Inrikes, Nyheter

”Riksdagen har beslutat att hyror i stället för att grundas på allmännyttans hyror, ska grundas på de högsta hyresnivåerna i det privatägda beståndet. Vi är upprörda över riksdagens beslut som slår hårt mot hyresrätten.”
Det säger hyresgästföreningen Södermalm i Stockholm som reagerar på den nya lagen. Internationalen intervjuade Bror Sandström, ordförande för Södermalms hyresgästförening.

Vad innebär det här riksdagsbeslutet och vad medför det?
– Riksdagsbeslutet innebär att allmännyttan ska drivas affärsmässigt – med andra ord ha bolagets och inte hyresgästernas bästa för ögonen – och de ska ge marknadsmässig avkastning, det vill säga lika hög vinst som privata bolag. Det blir i praktiken fritt fram för allmännyttan att dela ut vinster till kommunerna – och följaktligen också lätt för kommuner att kräva utdelning från bolagen – det vill säga en extraskatt för hyresgäster. Dessutom ska inte längre allmännyttan få styra hyrorna i privatbeståndet. Det innebär att de högsta hyrorna i privatbeståndet blir styrande och att det blir möjligt att år från år saxa upp hyrorna till hyresgästernas smärtgräns. Resultatet blir så kallade förhandlade marknadshyror.

Hur slår beslutet mot de boende i hyresrätter?
– Hyresgästerna får rejält höjda hyror, särskilt på tillväxtorter där det inte finns andra bostäder som håller tillbaka hyrorna.

Hur ställer sig Hyresgästföreningen på central nivå i frågan?
– Hyresgästföreningen på central nivå har medverkat till, respektive ställt sig positiv till förändringarna för hyresrätten. De har visserligen gjort några mindre randanmärkningar, bland annat att den så kallade påtaglighetsregeln, det vill säga att hyra får sättas fem procent över jämförelselägenheterna, ska omformuleras. Hyresgästföreningen har inte presenterat någon analys över hur förslagen slår och deras motiveringar är obegripliga. Mest allmänretorik, typ: Nu måste vi förhandla starkt och så vidare….

Hur har utvecklingen för hyresrätten sett ut de senaste åren?
– Under lång tid har hyrorna ökat ungefär dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. Det statliga stödet till hyresrätten har i stort sett helt tagits bort, medan staten fortsätter att stödja andra upplåtelseformer genom avdragsrätten på räntor och genom bidrag till underhållskostnader. Inflytandet för hyresgästerna i deras bostäder har minskat, hyresgästernas förtroende för hyresrätten har till följd av detta också minskat, vilket lett till en kontinuerlig övergång till bostadsrätt. Dock från en mycket hög andel hyresrätter. För 15 år sedan var 75 procent av bostäderna i Stockholms stad hyresrätter. Man kan lägga till att bostadsbyggandet under lång tid legat på en alltför låg nivå, och framför allt riktats in på dyra bostäder såväl vad gäller hyresrätt, bostadsrätt som äganderätt. De tidigare ambitionerna från såväl allmännytta som bostadskooperationen att tillhandahålla bostäder till rimlig kostnad i huvudsak enligt självkostnadsprinciper har förbytts i ett marknadstänkande där det är högsta möjliga vinst på varje enskilt objekt som gäller.

Vad händer nu, planeras någon motaktion?
– Vi planerar oavbrutet verksamhet och aktioner gällande förbättringar FÖR hyresrättens villkor. Vi ser inte detta som ”motaktioner”, utan vi uppfattar i stället vår verksamhet som ett medlemsuppdrag för att värna och stärka hyresrätten, snarare än en motståndsrörelse. Vi kommer närmast att intensifiera vår satsning på politikerpåverkan och opinionsbildning. En viktig uppgift i årets valrörelse är att redovisa partiernas ståndpunkt i hyresrättsfrågan. Hittills är det bara Vänsterpartiet som sagt nej till den nya lagstiftningen. Allianspartierna driver på och S och Mp accepterar förändringen. Förhoppningsvis kan hyresgästernas politiska påverkan i höstens val bli tydlig.
Liza Ahnland
liza@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.