Kollektivavtal undertecknas inte

04 juli 2010

Inrikes, Nyheter

Den 15 april trädde Lex Laval i kraft. Enligt de nya reglerna ska fackförbund som vill kräva ett kollektivavtal med ett utländskt företag först ha skickat in avtalet till Arbetsmiljöverket.
Men än har inte verket fått in några avtal förutom ett, som Byggnads skickade in för ett år sedan.

Till skillnad från vanliga kollektivavtal ska de avtal som gäller för utstationeringsföretag bara innehålla minimilön och andra minimivillkor, och har det utländska företaget redan kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal som motsvarar miniminivåerna får inte fackförbunden tillgripa stridsåtgärder för att tvinga utstationeringsföretaget att skriva under ett svenskt avtal.
Byggnads anser sig ha läget under kontroll. Sedan förbundet 2004 försatte det utstationerande lettiska företaget Laval ün Partneri vid skolbygget i Vaxholm i blockad för att få till stånd ett kollektivavtal har så drastiska åtgärder inte behövts. Företagen har skrivit på ändå, menar Byggnads ordförande Hans Tilly.
Fullt så enkelt är det inte i praktiken. Byggnadsarbetare utan kollektivavtal jobbade med ombyggnaden av fackförbunden Byggnads och Kommunals förbundsexpeditioner i Stockholm, skriver tidningen Byggnadsarbetaren. Först efter två månader upptäckte facket att det litauiska företaget Baltic Ceiling saknade kollektivavtal.
– De anställda hade ingen aning om att de skulle ha kollektivavtal, säger Byggnads tolk och ombudsman Gints Kaplers, som besökte arbetsplatsen, till Byggnadsarbetaren.
Som de flesta byggprojekt är företagsstrukturen vid ombyggnaden av fackförbundsexpeditionerna komplicerad och oöverskådlig. Minst 25 underentreprenörer har anlitats och har i sin tur anlitat ett okänt antal underentreprenörer. Polstjärnan, som ägs av Kommunal och Byggnads, har anlitat Hifab, som anlitat BTH Bygg, som i sin tur anlitat innertaksfirman TJ Byggakustik. Innertaksfirman anlitade därefter litauiska Baltic Ceiling, som inte hade kollektivavtal och inte heller fanns på den godkända listan över underentreprenörer.

“Strippat avtal”
Villkoren i det nya byggavtalet som Byggnads och Sveriges Byggindustrier nyligen kommit överens om, träder i kraft den 1 november i år.
– Det är ett strippat avtal som vi, båda parter, står upp för. Det borde inte vara svårare att förstå än andra bestämmelser som ett byggföretag måste sätta sig in i, säger Hans Tilly.
– Avtalet har en grundlön som borde kunna gälla som minimilön enligt EU:s direktiv för utstationering.
Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman bekräftar att det inte har kommit in några avtal sedan Byggnads skickade in sitt gamla avtal.
– Vi har inlett en diskussion med arbetsmarknadens parter.
Det är inte bara Byggnads som drabbas av Lavaldomens konsekvenser. Dagarna innan Lex Laval trädde i kraft blev fackförbundet Transport kontaktat av advokat Anders Elmér, en av Lavals advokater under Vaxholmskonflikten. Elmér företrädde det lettiska företaget Abagars, som öppnat ett försäljningskontor i Sverige.
Enligt Elmér ville byggföretaget NCC anlita det lettiska företaget som underentreprenör för att transportera bort schaktmassor vid det pågående bygget av Citybanan i Stockholm. Tanken är att man ska ta in lettiska förare och lettiska bilar, men för att slippa trassel med de svenska fackföreningarna vill NCC att Abagars ska teckna ett kollektivavtal i enlighet med de regler som gäller i Lex Laval, alltså ett avtal som bara gäller ”avtalets kärna”. Vad denna kärna innehåller är dock oklart.
– Vi har tydliga minimilöner i vårt centrala avtal och de ska naturligtvis räknas in, liksom ob- och övertidsersättningar och en del annat. Sedan finns det osäkrare faktorer som exempelvis förhandlingsordningar och liknande. Vår grundinställning är att hela avtalet ska ingå, säger Martin Viredius, Transports tredje vice ordförande.
– Men den stora vinsten för Abagars blir inte att dumpa lönerna – om de nu ska följa vårt avtal. Vinsten ligger i stället i att de slipper ifrån de sociala avgifterna på omkring 35 procent. Och om de byter personal efter ett halvår skattar de anställda inte ett öre i Sverige.
– Dessutom kan företaget hävda att de har avtal som överensstämmer med våra villkor. Då är de fredade från kontroller och konflikter från vår sida. Så illa är lagen skriven.

Gösta Torstensson

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.