Den osynliga kvinnan: Om kvinnors arbete i världen

27 juli 2010

Fokus, Nyheter

Trots att fler kvinnor än någonsin tidigare idag deltar på världens arbetsmarknad har utvecklingen för ökad jämställdhet mellan könen på detta område knappast påverkats. Kvinnor står för merparten av världens arbete men är i vissa områden inte representerade någonstans i budgetöverläggningarna, och de möter ofta problem för sitt fackliga engagemang. Internationalens Liza Ahnland skriver här om könsskillnader i arbetslivet världen över.

Mer kvinnor än någonsin tidigare i historien deltar idag på arbetsmarknaden över hela världen. Något som dock inte resulterade i någon större minskning av könsskillnader vad gäller arbete. Kvinnor tenderar till exempel fortfarande att i högre utsträckning än män ha osäkra inkomster och oavlönade jobb. Kvinnor är också överrepresenterade i lågavlönade arbeten med låg produktivitet och med dåliga skyddsåtgärder på olika områden.
”Målet att försäkra alla ett anständigt och produktivt arbete är inte uppnått så länge kvinnor fortsätter att utsättas för diskriminering på arbetsmarknaden i form av ojämlik tillgång till anställning, löneskillnader, begränsad tillgång till socialt skydd och ledande positioner.” Detta skriver FN-organet ILO (International Labour Organisation) i sin skrivelse om anständigt arbete: Decent Work Agenda.
Statistik från FN-organet Unifem visar att kvinnor löper större risk än män att bli fattiga och utsättas för hunger. Detta på grund av den systematiska diskriminering som de ställs inför inom områden som utbildning, hälsovård, anställning och tillgångar. Innebörden av fattigdom är övergripande för kvinnor och lämnar många utan nödvändiga rättigheter som tillgång till rent vatten, avlopp, medicinsk vård och anständigt arbete. Att vara fattig och kvinna kan också innebära en högre risk att utsättas för våld och de saknar ofta rättigheter till medbestämmande. Enligt några uppskattningar representerar kvinnor 70 procent av världens fattiga. De är ofta underbetalda i förhållande till männen, och år 2008 låg den genomsnittliga löneskillnaden mellan män och kvinnor på 17 procent.

Organiseringen i fackförbund är en viktig faktor när det gäller jämställda löner, enligt organisationen Education Internationals kampanj Pay Equity Now. ”En kort överblick över den nuvarande situationen för kvinnligt medlemskap i fackföreningar visar att kvinnors deltagande i fackligt arbete är en förutsättning för framsteg vad gäller jämställda löner”, skriver organisationen. Men att organisera sig fackligt kan innebära stora problem på många håll i världen.
En tredjedel av den samlade världshandeln sker i dag inom företag som har verksamhet i flera länder, det vill säga multinationella företag. Allt fler företag väljer att utlokalisera sin produktion till fabriker belägna i en ekonomisk frizon, där kostnaden för arbete är lägre. Att erbjuda utländska investerare, till exempel multinationella företag, ”speciella incitament” är ett sätt för länder att dra till sig utländska investeringar och öka handeln. Detta görs bland annat genom etableringen av så kallade ekonomiska frizoner, även kallade exportprocesszoner, frihandelszoner och maquiladoras. Dessa ekonomiska zoner uppmuntras av såväl Världsbanken som Internationella valutafonden.

Att företagen tjänar miljarder på denna verksamhet står klart, men hur ser situationen ut för arbetarna och då främst kvinnorna som arbetar i dessa ingenmansländer?
Enligt statistik från ILO finns det idag 5 174 ekonomiska frizoner i sammanlagt 116 länder. Av de totalt 42 miljoner anställda inom dessa zoner beräknas cirka 80-90 procent vara kvinnor, enligt en artikel i tidningen Arbetaren. Många av dessa kvinnor har, trots hot om uppsägning, valt att organisera sig fackligt för att komma till rätta med de problem som de som kvinnor ställs inför. Obefintlig mammaledighet, påtvingade graviditetstester, och menstruationskontroller (där man hotas av avsked om man visar sig vara gravid) är exempel på den grova diskriminering och kränkande behandling som dessa kvinnor utsätts för, enligt artikeln. Även löneskillnader mellan män och kvinnor, liksom mellan manligt och kvinnligt kodade arbetsuppgifter och arbetspositioner är vanliga, liksom löneskillnader beroende på var i världen frihandelszonen ligger.
Gemensamma problem för såväl kvinnor som män som arbetar i frihandelszoner eller maquiladoras, är bland annat extrem övertid, undermåliga toaletter och matutrymmen, reglerade antal toalettbesök, hantering av farliga kemikalier samt att det förekommer att arbetare måste betala mutor för att få jobb.
Hotet om uppsägning på grund av facklig aktivitet, samt det faktum att de ofta mansdominerade fackföreningarna har svårt att föra fram de typiskt kvinnliga problemen, är faktorer som utgör hinder för kvinnliga arbetares organisering. Det finns till och med exempel där manliga fackföreningsledare samarbetat med företagsledningen för att hålla de kvinnliga aktivisterna i schack, enligt Arbetarens artikel.
Det finns dock positiva förebilder, och här handlar det om vilka strategier man använder sig av. Ett exempel är frihandelszonen i Turkiet, där det visade sig att separat organisering utanför industriområdena, samt användandet av media för att skapa en negativ publicitet kring företaget och dess märke, gav effekt och gjorde att man fick till stånd förändringar för de arbetande.

Det är dock inte bara i dessa ”avnationaliserade” frihandelszoner som diskrimineringen av kvinnor är utbredd. Kvinnor möts ofta av diskriminering när de ansöker om affärslån för att starta eget och de är också de första att bli avskedade till exempel vid nedskärningar. Kvinnor utför 66 procent av världens arbete, producerar 50 procent av maten, men tjänar bara 10 procent av inkomsten och äger endast 1 procent av egendomen. I vissa regioner står kvinnor för 70 procent av jordbruksarbetskraften, producerar mer än 90 procent av maten, men är ändå inte representerade någonstans i budgetöverläggningarna. Åtta av tio arbetande kvinnor i länderna söder om Sahara i Afrika arbetar i så kallad ”vulnerable employment”, med andra ord de arbetar för sig själva eller oavlönade för familjens verksamhet.

Många olika faktorer spelar roll för kvinnors arbetssituation i ett land. Kultur, politik, ekonomi, religion och levnadsstandard påverkar. Länderna i Mellanöstern och Nordafrika är exempel som visar på hur avsevärda könsskillnader kan inverka på ett lands arbetsmarknad. Här gör lagar, normer och traditioner att kvinnors bidrag till ekonomin är begränsade. Liknande förhållanden gäller i Bangladesh, Indien och Pakistan, enligt ILO. I arabstaterna deltar bara 28 procent av kvinnorna på arbetsmarknaden.
Eftersom kvinnor ofta har det huvudsakliga ansvaret för barnen och hushållet, kan det hindra dem från att söka avlönat jobb utanför hemmet. Detta gäller särskilt i dessa länder där de inte stöds av sociokulturella attityder och/eller familjevänliga lagar och program som gör det möjligt att balansera arbete och familjeansvar.
Även den så kallade demokratiserade västvärlden har långt kvar att gå innan en fullkomlig jämställdhet är nådd. Till exempel är andelen kvinnliga parlamentariker och ministrar i EU 24 procent, det vill säga att minst tre av fyra av dessa makthavare är män och i storföretagen är fortfarande så många som nio av tio styrelseledamöter män. Trots att kvinnor står för merparten av världens arbete, de arbetar i genomsnitt 25 procent mer än männen, saknar de alltså jämställd representation vilket snedvrider maktförhållanden och jämställda villkor överlag.

Men framsteg görs också och i och med demokratiseringsprocesser. Då människor blir alltmer medvetna om sina fri- och rättigheter förändras också traditionella könsroller. Och kvinnor hittar ständigt nya vägar att organisera sig.
Internet var till exempel ett viktigt hjälpmedel för att nå ut till omvärlden under oroligheterna i Iran förra året. I ett projekt i Sydafrika som genomförs av organisationen Girls’ Net, en av ActionAids partnerorganisationer, får unga flickor hjälp att bearbeta sina upplevelser av sexuella övergrepp genom att använda modern IT-teknik, som till exempel bloggar och hemsidor där de kan höja sin röster mot orättvisor och stärka varandra. Samtidigt får de utbildning och lär sig mer om sina rättigheter.
Ett annat forum där kvinnor kan föra fram och kämpa för sina specifika rättigheter är de sociala rörelserna, eftersom mänskliga rättigheter i stor utsträckning handlar om kvinnors rättigheter. Ofta är en stor del av dessa rörelsers medlemmar just kvinnor (i till exempel Sydafrika har många organisationer 70-80 procent kvinnliga medlemmar). Problemet med många av de sociala rörelserna är dock att de ofta är baserade på gamla maktstrukturer där det är männen som sitter på de ledande positionerna.
Men i och med att problemet uppmärksammas går jämlikhetsprocessen vidare och det finns naturligtvis redan många goda exempel där en mer balanserad maktstruktur råder.

Ett sådant exempel är organisationen Treatment Action Campaign i Sydafrika som jobbar mot hiv och aids, för tillgång till mediciner och med kampanjer för att öka toleransen och bygga medvetenhet om smittan. De har aktivt jobbat för att få in kvinnor i ledningen. År 2008 valde organisationen in en ny kvinnlig generalsekretarerare, Vuyiseka Dubula, som själv är hiv-positiv. Vuyiseka Dubula har också arbetat för Läkare utan gränser och har ett par andra styrelseuppdrag i olika hiv-relaterade organisationer.
Treatment Action Campaign (TAC) arbetar speciellt med hiv-frågan ur ett kvinnoperspektiv och i maj 2008 lämnade organisationen över en skrivelse angående könsrelaterat våld och den speciella hiv-smittorisken som förknippas med detta våld till den sydafrikanska regeringen. TAC är en människorättsorganisation som värderar kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter skriver organisationen på sin hemsida. En av organisationens medlemmar har skrivit en tänkvärd kommentar på hemsidan som får avsluta denna artikel. ”Vi ska behandla varandra rättvist och jämlikt oavsett om vi är män eller kvinnor. Män är inte överlägsna kvinnor, vilket många tycks tro, därför ska kvinnor liksom män behandlas med respekt.”
Liza Ahnland

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.