Sverige skakat av bröllopspsykos!

28 juni 2010

Kommentar

Sverige drabbades nyligen av en total bröllopspsykos. Förhoppningsvis återhämtar sig landet nu sakta men säkert från denna tillfälliga sinnesförvirring och återfår uppfattningen att kungahuset är något förlegat som inte hör hemma i en modern demokrati.

I helgen gick alltså det Kungliga Bröllopet av stapeln, med dygnslång direktrapportering i flera kanaler samtidig, plus sammanfattningar och dagen-efter-analyser till förbannelse. Firandet var lika omöjligt att undkomma som den genomträngande ljudmattan av vuvuzelor under VM-matcherna. En totalbevakning av bröllopshändelserna minut för minut slog ut allt annat som tillhör våra vanliga liv. Som om Sverige var satt i kärlekskarantän där inget annat kunde tränga in och där inget annat spelade någon roll. Ett riktigt prinsessbröllop! Låt mig stänga ut resten av världen och förlora mig i denna sannsaga!

Livesändningen av bröllopsdagen (som började tidigt i ottan och inte slutade förrän efter midnatt) var ändå bara kulmen på en flera veckors, ja månaders, lång förberedelse. Förutom medias obeskrivliga hetsande i alla detaljer kring bröllopet, har vi i huvudstaden också dragits med ett PR-jippo med tydliga kommersiella förtecken som kallats LOVE Stockholm 2010. Under detta ”kärlekskoncept” har konserter, utställningar och olika guidningar ingått. Därtill har en uppsjö av varor funnits till försäljning: tavlor, dukar, porslin, disktrasor, slipsar, tårtor och glassar. Allt med det glada brudparets nunor på har tydligen gått att kränga. (Fenomenet kan liknas med ”År 2000”-kommersen för tio år sedan. Snart kommer allt reas ut.)
När den stora dagen väl var inne, den19 juni, talade alla exalterat om att det var ”kärlek i luften” och att detta var ”kärlekens dag”. Kärlek? Inte nödvändigtvis. Däremot var det utan tvekan rojalisternas, kungahusets och hela monarkins dag. Så grattis på er hela kungafamiljen! Ni är lyckliga, ni är rika, ni har oändliga materiella resurser och ni har rätten att bre ut er hur mycket ni vill, både i staden och i media. Vi andra kände inte särdeles mycket kärlek, men nu kan vi allt om olika ordnar, ärvda smycken och inavlade adelssläkten.

Framförallt har det här bröllopet varit statsminister Fredrik Reinfeldts tid att skina. Så lägligt för honom att dra lite extra positiv uppmärksamhet till sig innan valet utan att behöva prata om krisen. Han har beskrivit bröllopet som en ”statsangelägenhet” och passat på att bjuda hela världens kungligheter på en hejdundrande fest, han har fått överlämna ”folkets gåva” (alltså den vi gav) till brudparet, hållit personligt tal till kronprinsessan och gett dem kärlekstips på bästa sändningstid. Han har fått visa sig från sin allra mysigaste och festligaste sida i flera dagar nu. Många pluspoäng för Moderaterna där…
Vad hände då med grundläggande demokratiska frågor som det absurda i att ärva en titel och leva i överflöd på skattebetalarnas pengar? Den enda partiledaren som tog aktiv ställning i frågan och tackade nej till bröllopsinbjudan var Vänsterpartiets Lars Ohly. Han hade dessutom den härliga självdistansen att låta sig filmas från sitt hem under tiden för de glamourösa festligheterna i Storkyrkan och på slottet. Här kunde vi se Lars Ohly bränna fingrarna på en färdigrätt, prata i mobilen och jaga runt lägenheten med en flugsmälla. Det var små geniala inslag som lyste upp under dagen. Där glänste han faktiskt starkare än både Victorias diadem och Reinfeldts välpolerade hjässa tillsammans.

Katarina Wikström
katarina@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.