”Solidariteten mellan folken kan inga vapen knäcka”

14 juni 2010

Kommentar, Nyheter, Utrikes

– Palestina! Solidaritet! Återigen skallar ropen över Sergels torg där över 2 000 människor har samlats i den ljumma fredagskvällen. Vi ska hylla de återvändande, de som har släppts ut ur fängelset i Israel, de som fanns ombord på skeppen till Gaza.

De är lite försenade men nu kommer de, kramar om varandra och gör segertecknet ut mot den ropande massan.
– Vilket fantastiskt bemötande!, säger förste talaren ut: Dror Feiler. Han fortsätter:
– Det är skönt att vara här idag men det hade varit mycket skönare att vara i Gaza.
Publiken jublar.
– Vi nådde inte vårt mål i Gaza men vi nådde vårt mål att sätta fokus på blockaden. Alla som är här har på något vis bidragit till det, på jobbet, i skolan, på Internet, säger Dror Feiler och menar att nu när de sista kommit hem från Gaza och vi kan släppa oron för dem så måste vi tänka på den oro, den ovisshet, ilska och sorg som har blivit vardag för det palestinska folket sedan 1948.
– Ingen människa är värdig detta liv. Vi har skyldighet att i solidaritetens namn göra det som våra regeringar inte vågar. Så kära vänner och kamrater: Sluta sörj och börja organisera er – kampen fortsätter!
Applåder och hurrarop. Mehmet Kaplan går fram till talarpodiet:
– Att kunna stå här med er idag och bakom mig ha dessa människor som kommit hem. Att känna det som skickades till oss härifrån i måndags under protesterna…den känslan är väldigt svår att beskriva. Det här är bara ett steg i kampen för ett fritt Gaza utan belägring.
Mehmet Kaplan berättar hur han, i sin egenskap av riksdagsledamot, blev bättre behandlad än de andra aktivisterna. Samtidigt kände han att det var en väldigt tunn lina som höll honom i kontakt med civilisationen, en tunn lina som det palestinska folket inte har.
Dror Feiler igen:
– Jag är jude, jag är före detta israel, jag är nu svensk. Och idag står vi här alla tillsammans: judar, kristna, muslimer, svenskar, iranier, spanjorer, italienare, israeler, somalier, etiopier, turkar, kurder, irakier, palestinier och många, många fler. Vi står här idag för allas lika rätt.

Applåder, applåder. Dror Feiler får ropa i mikrofonen för att överrösta jublet när han fortsätter:
– Vi är otroligt trötta på att höra våra politiker tala om mänskliga rättigheter, om Genèvekonventionen och internationell rätt. Vi är trötta på att de blundar och vänder bort ansiktena när Israel förbryter sig mot alla dessa lagar och regler, dag efter dag, år efter år. Det är tid att handla. Och när inte politikerna, regeringarna och FN handlar, då handlar vi, tillsammans, folket!
Dror Feiler menar att vi kan driva de högt uppsatta politikerna framför oss. Att vårt engagemang kan få dem att agera. Nu börjar diverse utrikesministrar reagera och kräva att blockaden måste upphävas, säger han och poängterar att till och med Hilary Clinton och Tony Blair vet att blockadens dagar nu är räknade. Han anser att de som gett order om att anfalla hjälpsändningen, råna och kidnappa aktivisterna och sätta dem i fängelse, ska stå inför rätta vid domstolen i Haag:
– Den israeliska statsledningen ska sluta på samma plats som Milosevic slutade, säger han och berättar att han under seglatsen ofta intervjuades av israeliska radion och då upprepade gånger fick frågan vad de skulle göra om de blev stoppade. Han hade svarat:
– Då kommer vi igen! Om ni släpper fram oss kommer vi med flera båtar, om ni stoppar oss kommer vi med flera båtar. Vi kommer att fortsätta tills blockaden upphävs.
Under folkets jubel ropar han:
– Länge leve Palestina! Länge leve frihet! Länge leve den internationella solidariteten!

– De senaste dagarna har människor frågat mig om varför jag, en snart 60-årig kvinna, läkare, mor och mormor, var med i flottiljen. Till dem vill jag säga: Jag var med för att vi alla har ett alldeles eget, individuellt ansvar för vad som händer framför våra ögon. Jag vill inte att mina barnbarn ska undra: Varför gjorde ni inget när ni såg vad som hände?
Viktoria Strands röst är stadig och lugn men det hon säger får det att vibrera inombords.
Hon berättar om ett besök i östra Jerusalem i oktober då hon tillsammans med andra läkare hälsade på hos en familj som just fått sitt hem förstört av bulldozers:
– Barnen letade efter leksaker i spillrorna och en ung kvinna vände sig till mig i förtvivlan och sa: Varför sker detta oss? Varför ser världen på och låter det hända?
Genom att terrorstämpla hjälporganisation IHH menar Viktoria Strand att man undviker att tala om den kollektiva bestraffning av det palestinska folket som ägde rum för ett och ett halvt år sedan då omkring 1 400 palestinier miste livet:
– Det första övergreppet mot Gazaborna var Israels överfall. Det andra övergreppet är världens tystnad och bristen på sanktioner mot den som begick brottet.

När applåderna bedarrat fortsätter hon:
– När det internationella samfundet av olika skäl inte tar sitt ansvar så återstår bara solidariteten mellan oss människor. På många håll i världen uppstod samma tanke: Att segla mot Gaza, att bryta en orättfärdig blockad.
Hon säger att hon önskar att vi alla hade kunnat få vara med när båtarna, lastade med byggnadsmaterial och folk från hela världen – med eller utan religion, i långsam men beslutsam takt under söndagen strävade mot Gaza. Även om hjälpsändningen aldrig nådde Gazas hamn så menar Viktoria Strand att något som kanske var viktigare än själva lasten ändå gjorde det: vetskapen att palestinierna inte står ensamma, att världen ser dem och fördömer blockaden.
– Det kommer inte att bli sig likt och till mina barnbarn kommer jag att kunna säga: Vi stod inte bara och såg på. Solidariteten mellan folken kan inga vapen knäcka. Tack.
Med gråten i halsen applåderar vi och applåderar.
Dror Feiler ber oss hålla en tyst minut för dem som dog på Mavi Marmara. Det blir verkligen alldeles tyst. Många huvuden är sänkta.
I svensk press är de namnlösa och ansiktslösa, dessa nio personer som sköts ned. När vi kommer fram till israeliska ambassaden meddelar Mattias Gardell att han fått besked om att ännu en av de skadade har avlidit. Nu är det sammanlagt tio.

Text & foto: Emma Lundström

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.