Malalai Joya: “Mitt folk kämpar mot tre fiender: krigsherrarna, talibanerna och de utländska trupperna”

25 maj 2010

Intervju, Nyheter

Malalai Joya utnämndes nyligen av Time Magazine till en av världens hundra mest inflytelserika personer. BBC kallade henne
Afghanistans mest kända kvinna. Hon är den yngsta parlamentsledamoten och en hård kritiker mot USA:s ockupation och mot den taliban- och mujahedindominerade Karzai-regeringen. Eftersom hon talade rent ut blev hon suspenderad genom en omröstning i parlamentet. I mars besökte Malalai Joya Sverige, och talade om situationen i Afghanistan med Farooq Sulehria.

Det har skrivits mycket om den föreslagna Nato-operationen mot talibanerna i Kandhar, medan den talibankontrollerade staden Marjah i Helmandprovinsen nyligen erövrades med framgång. Hur utvärderar du de här offensiverna mot talibanerna?

– För det första måste jag säga att trots närvaron av tusentals USA- och Natosoldater så befinner sig miljoner afghaner i en situation där de saknar trygghet och plågas av svält, fattigdom och sjukdomar. När det gäller Marjah och Kandhar skulle jag vilja säga att Marjah inte var den första operationen och att Kandhar inte kommer att bli den sista. Det så kallade kriget mot terrorn är inte bara ett ”krig mot terror”, det är också ett propagandakrig. Marjah och Kandhar är en del av deras propagandakrig där de vill visa att deras krig mot talibanerna är framgångsrikt.
– Innan Nato anföll Marjah hade talibanerna kommit undan. Men USA skröt över att ha erövrat Marjah. Senare överlämnade de staden till den afghanska polisen som är oerhört korrumperad. Afghanerna hatar polisen mer än de hatar talibanerna. Men talibanerna kommer att muta polisen och ta tillbaka staden.
– Sådant händer hela tiden. Detta är bara ett grymt skämt. Men vi ska inte glömma att USA inte är i Afghanistan för att bekämpa talibanerna. USA är där på grund av sina strategiska intressen i regionen.
– Om de hade bekämpat talibanerna hade de inte inbjudit talibanledaren mulla Omar och mujahedinledaren Gulbuddin Hekmatyar till samtal. Hekmatyar hade tidigare stämplats som terrorist av USA, men nyligen har fem talibanledare, däribland talibanernas utrikesminister mulla Mutwakil, tagits bort från FN:s terroristlista.
– Nu får vi höra att det finns ”moderata” talibaner som USA vill knyta till sig via Karzais marionettregim. Jag undrar hur man avgör vilka som är ”moderata” och vilka som inte är det. Jag undrar om mulla Omar är ”moderat”. I själva verket finns det ingenting sådant som en ”moderat” taliban. Och i själva verket är det så att de är villiga att förhandla med varje ondskefullt element i Afghanistan för att kunna stanna och behålla greppet. Och dessutom vill de angripa Helmandprovinsen. Både Storbritannien och USA försöker konkurrera ut varandra i den provinsen eftersom man har hittat uranfyndigheter där.

President Obama har aviserat om en plan för tillbakadragande. Många är mycket rädda för inbördeskrig när de utländska trupperna lämnar landet. Vad tror du om den rädslan?

– Ingen talar om dagens inbördeskrig. Det pågår redan ett inbördeskrig i Afghanistan. Just nu kämpar mitt folk mot tre fiender. Det är krigsherrarna som stöds av USA. Det är talibanerna, och det är de utländska trupperna. Ockupationsstyrkorna anfaller dem med klusterbomber. Fosfor används mot kvinnor och barn. Bara under 2 009 dödades 2 400 oskyldiga civila. Under de senaste åtta åren har 8 000 civila dödats, och 2000 talibaner.
– Förra året bombade tyskarna 200 civila i Kunduz. USA-militären fortsätter att bomba, till och med bröllopsfester. Om ockupationstrupperna drar sig tillbaka kommer det afghanska folket åtminstone att ha en fiende mindre att kämpa mot.
– Och USA-truppernas närvaro underlättar inte mitt folks kamp mot krigsherrarna. De senaste åtta åren har USA inte bara beväpnat och finansierat de brottsliga krigsherrar som styr i samarbete med Karzai, utan Washington har också direkt eller indirekt bidragit till att hålla talibanerna under armarna.
– Mulla Rocketi sitter i parlamentet nu, till exempel. Han var talibankommendant och lever nu ett bekvämt liv i Kabul. En annan talibankommendant som är ansvarig för massakern i Mazar-e-Sharif på 90-talet är nu högsta chef i ett distrikt. Mulla Rehmatullah som ledde förstörelsen av Buddhastatyerna i Bamiyan har också tagits in. Karzai har många gånger inbjudit mulla Omar att ta plats i regeringen. Han utnämnde en nyckelperson i Hekmatyars parti till finansminister, och Hekmatyars svärson ingår i hans regim.
– Nära två dussin av hans partimedlemmar sitter i parlamentet, medan talibanen mulla Rehmani utnämndes av Karzai till senator. Man ska komma ihåg att enligt afghansk lag kan inte krigsförbrytare ställa upp i val, men alla dessa talibaner och medlemmar i Hekmatyars Hizb e Islami har välkomnats i parlamentet.
– Jag måste påpeka att det finns två sorters motstånd. Det ena är enligt min åsikt inte motstånd alls, men framställs som motstånd av de stora media som försöker göra något av ingenting. Det är det så kallade talibanernas motstånd. Det andra kommer från de vanliga människorna; demokratiska krafter, kvinnor, intellektuella, studenter. Det kommer sig av den politiska kunskap folk har skaffat sig under trettio år av inbördeskrig. Dessa krafter är svaga och behöver stöd.

Indien och Pakistan har konkurrerat i Afghanistan. Iran har ingripit i många år. Även om USA drar sig tillbaka, anser du att freden har någon chans så länge de regionala makterna inte ger upp sin roll i Afghanistan?

– Det är som ett schackparti. ISI (Pakistans säkerhetstjänst) har tillsammans med CIA stött och hjälpt mujahedin. Nu stöder ISI talibanerna. Indien har stött Norra alliansen, och stöder dem fortfarande, liksom Karzai. Offren för Indien-Pakistan-kriget är tyvärr de vanliga afghanerna.
– Det har förekommit en självmordsattack mot Indiens ambassad i Kabul. Och tidigare i år angreps indiska representanter i Kabul vid en attack mot det gästhus där de bodde, och båda gångerna ansågs Pakistan ligga bakom. Men varje gång dödades vanliga afghaner. Och den fascistiska iranska regimen stöder talibanerna för att hålla USA sysselsatt i Afghanistan, och har också en marionett i Karzairegimen. För att få fred i Afghanistan måste dessa grannländer upphöra med sitt krig via ombud.

Om talibanerna accepterar erbjudandet att gå in i regeringen, hur kommer det att påverka de afghanska kvinnorna?

– Att krigsherrarna styr Afghanistan under Karzais ledning är bara en kopia av talibanernas styre. Den enda skillnaden är att de använder demokrati för att förtrycka kvinnorna i stället för religion. På det sättet kan de också diskreditera demokratin inför folket. Och om mulla Omar också kommer med blir det katastrof för kvinnorna.
– Efter 11 september var kvinnornas situation en bra ursäkt för att ockupera landet. Några symboliska åtgärder vidtogs. Det finns till exempel nära 60 kvinnor i parlamentet, nästan 25 procent. Det finns ett ministerium för kvinnofrågor. I större städer kan kvinnor arbeta och få högre utbildning. Men säkerhetssituationen är usel och sexuella förföljelser är ett stort problem. Därför måste många kvinnor bära den motbjudande burkan. Kvinnomisshandel är också ett stort problem. Alltfler kvinnor begår självmord eftersom de uppfattar att de inte kan göra sina röster hörda.
– Afghanska kvinnor kläms mellan en kvinnohatande regim och ett patriarkalt system. Med ett demokratiskt system finns det åtminstone en möjlighet att patriarkatet skulle kunna utmanas en aning. Men om talibanerna förenar sig med krigsherrarna blir det ännu mer restriktioner för kvinnor.

Skulle du stödja fredsstyrkor från FN om USA-militären drar sig tillbaka?

– De senaste åtta åren har FN:s roll varit mycket passiv. Jag nämnde att taliban-namn har strukits från FN:s terroristlista. FN var också inblandad i Bonnkonferensen strax efter 11 september. FN har varit inblandat i många andra processer i Afghanistan men har aldrig protesterat mot orättvisor. Vi kommer absolut att behöva stöd. Men om FN har spelat andra fiolen åt USA kan vi inte se någon roll för FN i framtiden.

Text och foto: Farooq Sulehria
Översättning från engelska:
Gunvor Karlström

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.