Fjärde generalstrejken: Grekerna ger inte upp motståndet

24 maj 2010

Nyheter, Utrikes

Ny generalstrejk hölls i Grekland torsdag denna vecka som ytterligare protest mot de kraftiga nedskärningarna.
Samtidigt anordnade en Sekoklubb i Stockholm demonstration för att sympatisera med de grekiska arbetarna.

Det är de offentliganställdas och de privatanställdas fackförbund i Grekland som återigen går ihop för en gemensam generalstrejk, den fjärde i ordningen i år. Oroligheterna har varit stora sedan det stora sparpaketet presenterades tidigare i år, med förslag på åtstramningar som kommer att drabba befolkningen hårt.
Samma dag som den senaste generalstrejken torsdag denna vecka anordnade transportfacket SEKO klubb 119 en demonstration i Stockholm för att sympatisera med grekerna. Jannis Konstantis, ordförande i SEKO klubb 119, är en av initiativtagarna.
Varför anordnar ni den här demonstrationen?
– Vi vill visa solidaritet med de grekiska arbetarna. Det här är en ekonomisk kris som kan sprida sig till andra länder också, på så sätt är det inte bara deras sak, det är vår sak också.
Vad är ert budskap?
– Vi vill säga till både Greklands regering och till IMF att vi inte tänker betala deras kris.
I kallelsen till demonstrationen skrev SEKO klubb 119:
”Greklands skuld beror på skatteförmåner till stora kapitalägare, jättestora militära utgifter till NATO och andra liknande ”projekt”. Industriägare, redare, banker och kapitalet i dess helhet är ansvariga för krisen.
1. Tillgångarna hos de stora bankerna ökade från 275 miljarder euro år 2004 till 579 miljarder euro år 2009.
2. Grekiska offshore-företag (”falska” företag) är fler än 10 000 och har en omsättning av ca 500 miljarder euro skattefritt varje år.
3. 6 000 stora företag har via skattefusk lurat staten på 15 miljarder euro.
4. Börsnoterade företag hade under 2009 11,8 miljarder euro i vinst under 2009.
5. 720 miljarder euro beslutades att ges till europeiska banker vid toppmötet mellan de 16 medlemsländerna i euroområdet för några dagar sedan. År 2008 gav regeringarna i EU dessutom 200 miljarder euro i stöd till bankerna.
Det finns pengar till kapitalet, trots krisen, men inte för folket. Istället väljer EU en lång period av åtstramningar, arbetslöshet och försämringar av rättigheterna för Europas folk. Målet är att öka vinsterna för företagen genom att försämra för arbetarklassen.
Nu står också Portugals och Spaniens arbetarklass under hotet av de försämringar som EU:s och IMF:s åtgärdsprogram innebär.
Vems tur är det sen?”

Katarina Wikström

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.