Högskolornas öde avgörs i vår

06 april 2010

Inrikes, Nyheter

En proposition har nyligen lagts fram som enligt regeringen ska ge universitet och högskolor ökad frihet från staten, vilket i sin tur ska ge Sverige ”en akademi i tiden”. Men många är kritiska till förslaget: det är ”demokratiskt oanständigt”, enligt Nej till EU:s ordförande Jan-Erik Gustafsson.

Den 18 januari skickade regeringen ut en promemoria till några remissinstanser för kommentar på de förslag som ska göra universitet och högskola mer fristående från statlig inblandning. Det är en djupgående avreglering som är på gång: Enligt förslaget ska universitet och högskolor få mer makt att bestämma över den interna organisationen, vilket bland annat innebär att lärosätena själva ska kunna ta beslut över anställning av lärare och styra mer autonomt över sin egen ekonomi.

“Inga studieavgifter”
Det sistnämnda inbegriper till exempel att universitet och högskolor ska kunna ta emot donationer utan tillstånd från regeringen, och möjligheten att använda statliga pengar till att starta icke kommersiella bolag och stiftelser ”ska ses över”, enligt högskole- och forskningsministern Tobias Krantz.
Enligt Tobias Krantz pressekreterare Eva-Marie Byberg kommer detta dock inte att öppna dörrarna för studieavgifter för svenska studenter.
– Nej, det gör det absolut inte. Det står inskrivet i Högskolelagen att det ska vara avgiftsfritt för svenska studenter, så det finns ingen risk för det, säger hon.
Jan-Erik Gustafsson tror däremot att det finns en stor möjlighet för att avgifter introduceras för Masterutbildningar, till exempel finns det påtryckningar inom EU att sådana avgifter ska börja tas ut.
– Om det förankras på EU-nivå så kan jag inte tro att den svenska regeringen kommer att gå emot det, inte under Socialdemokraterna heller, kommenterar han.
Den största stötestenen för reformens kritiker handlar om att varje enskilt lärosäte kommer att drivas autonomt i framtiden, ungefär som privata företag, och att högskolorna själva ska få bestämma över sin interna organisation. På varje universitet och högskola tas de kollegiala strukturerna bort och ersätts av en mindre grupp som styr enligt ett ”managementsystem” och utan nationell samordning. Rektor kommer i princip kunna delegera beslut till en enda person, skriver fackförbundet ST i ett pressmeddelande.
Detta betyder dels att färre personer får mer makt över studenters och personals villkor, dels att olika lärosäten kommer att drivas på olika sätt, menar Jan-Erik Gustafsson.
– Det är möjligt att det går att utveckla en lokal universitetsdemokrati, men om en ledare på ett universitet inte är demokratisk, då kommer det heller inte att finnas demokrati där, säger han.
– Är det så det ska fungera? Jag tycker att de nationella politikerna ska sätta ramarna för universiteten och skapa en gemensam demokratisk struktur som ger personal och studenter möjlighet att påverka. Det här är falsk frihet – det är så jag ser det.

”Konkurrera”
Enligt en debattartikel av högskole- och forskningsminister Tobias Krantz är delen av reformen där lärosäten själva ska fatta beslut om tillsättning av lärartjänster nödvändig ”för att kunna konkurrera med universitet runt om i världen om de allra bästa forskarna”, och hans pressekreterare säger att en viktig poäng med reformen är just att ge lärosätena en chans att rekrytera med större frihet för bättre resultat.
Men Rikard Lingström och Anna Gatti från Sveriges universitetslärarförbund skriver i en debattartikel att det är ett stort problem med att universitet och högskolor själva ska bestämma hur tillsättning av lärartjänster ska gå till. ”Risken för att andra faktorer än den sökandes akademiska meriter ska få styra är uppenbar om lärosätena skapar sina egna regler”, menar de, och skriver också att om man tillsätter personer som redan har band till ledningen på varje lärosäte så hotas kvaliteten på både undervisning och forskning.
I ett pressmeddelande säger ST:s ordförande inom Universitets- och högskoleområdet, Ing-Marie Nilsson:
– Lärosäten har tidigare utmärkt sig att på ett rättssäkert och öppet sätt rekrytera de allra bästa forskarna. Nu finns det risk för godtycke och svågerrekrytering.

Kort remisstid
Jan-Erik Gustafsson är också kritisk till själva förfarandet, där remisstiden för promemorian Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor mm var kortare än en månad. Anledningen till den korta behandlingstiden var att Utbildningsdepartementet ville presentera promemorian som en proposition under våren.
– Den har legat ute enligt vanlig remisstid, menar pressekreterare Eva-Marie Byberg.
– Den version som skickades ut den 18 januari var en kompletterande version till den som skickades ut i december 2008 och som hade en vanlig remisstid på tre månader.
Men Jan-Erik Gustafsson ifrågasätter i en kommentar till Utbildningsdepartementet om regeringen verkligen vill ha en seriös diskussion om förslaget.
– Det är för kort tid för att organisera synpunkter kring det, säger han till Internationalen.
– Det är inte bra ur demokratisk synvinkel – själva hanteringen gör att de flesta är helt oinsatta i detta.
Propositionen har lagts till riksdagen och ska röstas om någon gång innan sommaruppehållet.

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.