Mandomsprovet. Tolvtaggaren. Vasaloppet. Numera öppet även för kvinnor!

09 mars 2010

Kommentar

Första söndagen i mars. I fäders spår för framtids segrar. Ack ja. Det stora mandomsprovet. Världens största skidtävling…?
Vasaloppet har under årtiondena dragit till sig allt fler internationella storheter, det har blivit en tolvtaggare som skidåkare, proffs eller amatörer, har haft svårt att hålla sig borta från. Den ursvenska, nationalistiska gamla skidtävlingen har växt och växt. Att se 15 000 skidåkare välla fram vid starten i Sälen är en syn som inte liknar något annat. Tio tusen rosa flamingos som lyfter samtidigt?

”God morgon, god morgon. Välkomna till Berga by i Sälen.”
OS är över. De svenska skidåkarna kan se tillbaka på en rad fantastiska prestationer. Kalla, Haag, Olsson, Hellner, Rickardsson och den genomsympatiska och lagsolidariske Södergren har skrivit in sig i den genom åren så framgångsrika svenska skidhistorien.
Men nu är det första söndagen i mars. Och den som under otaliga år hälsat oss välkomna klockan 7.30 till starten klockan 8.00 av Vasaloppet och varit med och guidat de nio milen från Mora till Sälen, det är den nu ålderstigne Sven ”Plex” Pettersson. Sedan flera år tillbaka ersatt av kunniga Jacob Hård och Anders Blomqvist. Den sistnämnde som för övrigt delat segern i Vasaloppet med sin tvillingbror Jörgen som så tragiskt avled i relativt unga år.

Boken Vasaloppet. I fäders spår har fångat Vasaloppets historia sedan starten 1922, då 119 startade och segraren hette Ernst Alm från Norsjö. Boken innehåller allt, och lite till, om Vasaloppet. Att den dessutom är rikligt illustrerad med fantastiska bilder gör den ännu bättre.
Denna första söndag i mars har för oss skidintresserade blivit helig. Upp vid sjutiden, på med kaffe, fram med två mackor och sedan från 7.30 till 13.00 sitter vi nitade framför TV:n. Vi kan rabbla namnen och tidskontrollernas blåbärsspisande utantill. Smågan, Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, Hökberg, Eldris och den väntade Moraparken innan det svängs in på det långa upploppet: Där lagerkransarna från kranskullan och kransmasen väntar innan den stora målportalen med texten ”I fäders spår för framtids segrar” passeras.
De fäder som det syftas på är givetvis Gustav Eriksson som vid jultid 1520 drog genom Dalarnas skogar, dock inte på skidor, i riktning mot Norge efter att han vid kyrkstapeln i Mora vädjat till traktens bönder att stödja honom i kampen mot den danska kungen Kristian Tyrann. I Danmark för övrigt kallad Kristian den gode. En vädjan som besvarades med nej från Morabönderna.

Men historien – vad som är sant och inte sant är svårbedömt – berättar att när samma Morabönder någon vecka senare fick höra om Stockholms blodbad där Gustav Erikssons far och bror och 80 andra stormän avrättats, så ändrade de uppfattning och sände ut Lars från Kättilbo och Engelbrekt från Morakarlby för att jaga ifatt den flyende Gustav. De nådde ifatt honom vid Olnispagården i Sälen, där för övrigt det första Vasaloppet startade den 19 mars 1922.
Den 6 juni i Västerås tre år senare, 1523, kröntes Gustav till kung. Kung Gustav, eller Gösta som man sa, Vasa. Vad som hände under de 37 år han var kung fram till 1560 är en helt annan historia.
Så egentligen borde Vasaloppet från sin start gått från Mora till Sälen. Men så blev det inte.

I början av 1920-talet fick tidningsmannen Anders Pers på Vestmanlands läns tidning vad författaren kallar ”en snilleblixt”. Idén till Vasaloppet föddes.
Anders Pers som var född i en by en bit från Mora skrev i sin tidning om ”befrielsehielten Vasa”, om Gustav Erikssons tur från Mora till Sälen.
”Denna vinter torde skididrotten vara livligare omfattad än någonsin, tack vare den jämna vintern och tillgången till snö nere på slätterna. Detta kan ge anledning erinra om, att det nu är nära 400 år sedan en skidåkning utfördes, som hade ett betydande inflytande på utformningen av de politiska händelserna i Sverige. Vi syfta på de första dagarna i januari 1521, då Gustav Eriksson Vasa hade uppgett hoppet om att resa dalkarlarna mot de danskes tyranni och vara på färd att bege sig från alltsammans och rymma in i landet in i Norge som politisk flykting, att icke säga äventyrare.”
Denna Pers var helt uppenbart, som ni säkert förstår av språkbruket, inte direkt någon glödande socialist utan enligt boken ”starkt påverkad av nationalromantiska drag”. Det vill säga samma strömningar som drog igenom Europa efter första världskriget och där fick en ruggig utveckling som ingen kunde föreställa sig i början av tjugotalet.

Nå, efter att ha mötts av rätt mycket mothugg och givetvis den inbyggda motsättningen om var loppet skulle starta, Sälen eller Mora, gick startskottet en marssöndag 1922. Som skrivet, 117 personer startade i yrsnö som enligt en tidning under loppet förvandlades till ”outhärdligt snöslaskande”.
Segrare Ernst Alm. Tiden 7.32.49, det vill säga mer än de drygt tre timmar som loppet avverkas på idag, även om varken material, kläder, spår, valla, matkontroller och staber med servicemän kan jämföras med idag.
Vasaloppet kom med åren att utvecklas till en formidabel succé. Mora-Nisse med sina nio segrar bidrog i högsta grad till att Vasaloppet växte, växte och växte. 1948 bestämdes att det skulle köras första söndagen i mars, och så har det förblivit.
Idag en händelse som hela Siljansbygden och framför allt Mora och Sälen är indragna i året runt.
Under en vecka pågår en rad olika andra skidlopp. Lillvasan, stafettvasan, minivasan, tjejvasan… för att nämna några. Omkring 50 000 beräknas starta i olika lopp under Vasaveckan.

Vasaloppet den första söndagen i mars tillåter idag kvinnligt deltagande.
Så har det inte alltid varit. Inte förrän 1981 tilläts kvinnor att vara med i detta ”mandomsprov” på nio mil. Detta hindrade i för sig inte Margit Nordin från Grängesberg att ställa upp redan i det andra Vasaloppet 1923. Anledningen lär ha varit att den dåtida tävlingsledningen gjort en miss i regelbeskrivningen. Ledningen hade helt enkelt glömt att förtydliga att det nyss invigda långloppet faktiskt bara var öppet för män.
Det internationella skidförbundets regler godkände nämligen inte att kvinnor fick tävla på sträckor längre än en mil. Det ni, Kalla och Haag… och alla andra så framgångsrika svenska kvinnor i världscupen i långlopp.
”Misstaget” kom att rättas till. Men det tog nästan 60 år.

Avslutningsvis några fakta från boken som ger en uppfattning om Vasaloppets omfattning.
Åkarna utvecklar under ett Vasalopp så mycket energi att det skulle räcka till att tända 221 000 60-wattslampor.
Varje åkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett Vasalopp, vilket gör att de 88 loppen sedan start, enligt författarna, har lett till att ”mer än 27 000 Vasaloppsåkare ’försvunnit’”. De har helt enkelt dunstat bort.
Men inte bara det. De krymper också. Kroppslängden minskar. Diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Under ett Vasalopp krymper åkarna med sammanlagt 220 meter.
Att åka nio mil kostar mycket energi. Depåerna måste därför fyllas på ofta under loppet. Totalt dricks det under Vasaloppet mer än 42 000 liter Ekströms blåbärssoppa, 33 000 liter sportdryck, 11 000 liter buljong, 1 000 liter välling, 5 220 liter kaffe vid sju matkontroller. Dessutom äts det också 73 000 Vasaloppsbullar.
Så när vi sjunker ner i soffan framför TV-apparaterna söndagen 7 mars. Soffsolidarisera er med de omkring 15 000 som lär starta. Fram med blåbärssoppan och Vasaloppsbullarna.
”God morgon, god morgon, välkomna till Berga by i Sälen.”

Kjell Pettersson

, , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.