Lex Lavals öde ännu osäkert

15 mars 2010

Inrikes, Nyheter

Onsdag, strax före Internationalens pressläggning, debatterade riksdagen fortfarande Lex Laval, och något beslut hade inte kommit.
Gösta Torstensson ger här bakgrunden.

Torsdag 4 mars debatterade riksdagen den så kallade Lex Laval, det vill säga regeringens förslag om villkor för stridsåtgärder för fackliga organisationer i samband med att ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda.
Bakgrunden till förslaget är den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen. Hösten 2004 genomfördes en facklig blockad mot ett skolbygge i Vaxholm. Det lettiska byggföretaget Laval väckte talan i Arbetsdomstolen som i sin tur vände sig till EU-domstolen för att fråga om blockaden var förenlig med EU:s regler. Domstolen ansåg i den så kallade Lavaldomen som kom i december 2007 att den blockad som användes av fackförbunden Byggnads och Elektrikerna stod i strid med EU:s fördrag då det innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.
Nu vill regeringen och den borgerliga majoriteten i riksdagen anpassa den svenska lagstiftningen efter den antifackliga Lavaldomen genom att införa vad som i debatten kommit att kallas Lex Laval och som i praktiken är ändringar i medbestämmandelagen och utstationeringslagen.

Minimilön
Lex Laval innebär i korthet att fackförbunden inte får tvinga gästande företag att betala samma löner och villkor som svenska löntagare har. Det blir endast tillåtet att kräva minimilön och vissa andra minimivillkor. Kan det utländska företaget visa, genom ett kollektivavtal eller lagstiftad minimilön i hemlandet, att minimikraven uppfylls har facket inte rätt att kräva kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder.
Arbetsmarknadsutskottets borgerliga majoritet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om Lex Laval. Utskottet vill att lagändringarna börjar gälla den 15 april 2010.
Debatten inför omröstningen i riksdagen blev hård. Oppositionen anklagade regeringen både för ovilja att påverka i EU, och för ointresse för löntagarnas situation på arbetsplatserna.
– Regeringen Reinfeldt lyfte inte frågan under ordförandeskapet. Lavaldomen innebär att det som skulle utgöra ett golv nu har blivit ett tak, och det finns en uppenbar risk för att den strider mot grundlagen, sade socialdemokraten Jennie Nilsson och varnade tillsammans med andra debattörer från den rödgröna oppositionen för att Lex Laval leder till lönedumpning.

Tolkningsfråga
Kristdemokraten Desirée Pethrus Engström försvarade den borgerliga majoritetens lagförslag och höll inte med om att förslaget kommer att leda till lönedumpning.
Hon upprepade flera gånger att Lex Laval kommer att innebära att EU-lagstiftning kan fungera i linje med svensk lagstiftning, något som oppositionen vände sig emot.
– Det här är en tolkningsfråga och vi är starkt kritiska till hur regeringen har valt att tolka lagen. EU-domstolen har gjort en tolkning, och den har regeringen nu valt att lägga sig platt för, sade Jennie Nilsson.
Den rödgröna oppositionen yrkade på avslag på Lex Laval och i andra hand att lagförslagen ska vila i minst 12 månader eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Regeringspartierna ser inget behov av att vänta med beslutet utan vill att lagen ska börja gälla från den 15 april i år.
Kontentan av den många timmar långa och fräna debatten blev att det blir en ny prövning om Lex Laval strider mot grundlagen. Beslut i kammaren sköts upp till onsdagen den 10 mars.

Gösta Torstensson
intis@internationalen.se

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.