Hätsk kampanj mot klimatforskare

29 mars 2010

Nyheter

”Nu svänger professor Phil Jones, centralfiguren för Climategate-skandalen, i frågan om global uppvärmning.” Den braskande rubriken satte Dagens Eko på sin hemsida om ett inslag 15 februari.

Phil Jones har stått i skottgluggen sedan ett antal klimatforskares e-post stulits där de, i vardagliga och inte alltid gentlemannamässiga ordalag, diskuterar sin forskning och försöken att ifrågasätta den. Om en så framstående forskare blåst faran över skulle det vara sensationellt och troligen goda nyheter för klimatet. Tyvärr är det inte sant. Ekot anger som källa en intervju med Jones i BBC. Men följer man länken svarar han såhär på frågor om uppvärmningen och dess orsaker:
”Jag är 100 procent säker på att klimatet blivit varmare. På den andra frågan håller jag med IPCC kapitel 9 – det finns bevis för att största delen av uppvärmningen sedan 1950 beror på mänsklig aktivitet.”

Inte mycket till ”sväng”. Snarare ett tydligt fasthållande vid sina och FN:s klimatpanels ståndpunkter. Beskrivningen av Jones ståndpunkt är knappast hämtade från BBC, snarare från den brittiska slaskpressens skildringar där ordet ”U-turn” pryder rubrikerna.
Journalistiskt slarv? Möjligen, men när samma ”nyhet” dyker upp jorden runt kan man misstänka en avsikt, särskilt som det upprepas om och om igen.
Under vintern har ett antal så kallade skandaler kring IPCC:s rapporter valsat runt. Bland annat har två felaktiga meningar om Himalayas glaciärer nått förstasidesstatus i världens media. Meningarna är tveklöst oriktiga men är närmast korrekturfel bland IPCC-rapporternas 2 800 tättskrivna sidor. De fanns inte ens i det avsnitt på 40 sidor som verkligen behandlar de smältande glaciärerna och som baseras på 257 vetenskapliga rapporter vilket var orsaken till att de slank med.
Naturvetenskapare bedriver för det mesta sin verksamhet metodiskt och stillsamt, långt bort från offentlighetens rampljus och har sällan för vana att ge sig ut i politiska sluggerdebatter. De uttrycker sig gärna med försiktighet, omgärdar påståenden med matematiskt beskrivna osäkerhetsmarginaler och skriver sällan på ett språk som är avsett att förstås utanför det egna facket. Att uttala sig slarvigt och påstå mer än man har täckning för kan sänka karriären. Raka motsatsen till brödjournalistikens kännemärke: ”Kolla aldrig en bra story.”

Sedan länge pågår en hätsk kampanj mot klimatforskare som tvingar dem att ägna tid och energi åt försvar mot trakasserier och personangrepp. Det är illa nog, men det verkligt obehagliga är att den är framgångsrik. Inte vetenskapligt, förnekarlobbyns strategi är inte att motbevisa rådande teorier och slutsatser med egen forskning. Det är istället att så tvivel, sprida uppfattningen att det finns olika läger inom vetenskapen där de som inte håller med IPCC förtrycks och tystas ner. Fox News, National Post, Daily Mail och liknande medier sprider sedan desinformationen, förpackad som nyheter. En färsk Gallupundersökning från USA visar att andelen som anser att talet om klimatförändringar är överdrivet har ökat från 41 procent till 48 procent bara det senaste året. Trots ständigt starkare bevis för klimatförändringen blir därför folk i länder som USA, Kanada och Storbritannien allt mer tveksamma och därmed mindre benägna att utkräva ansvar av sina politiker för haverier som det i Köpenhamn. Och då och då dyker denna desinformation även upp i public service i Sverige…
I presidentvalskampanjen 1988 lovade George Bush den äldre att ”bekämpa växthuseffekten (the greenhouse effect) med The White House-effect”. Skillnaden mellan detta klatschiga uttalande och den hysteriska kanonad mot klimatforskare som dagens amerikanska höger ägnar sig åt är slående. Inte minst eftersom både själva problemet och kunskapen om det har vuxit dramatiskt under de årtionden som gått. I själva verket är det just detta som är orsaken till den ändrade attityden. En liten perifer miljöfråga kan man kosta på sig att omfamna. Men när den växer och kräver lösningar som hotar mäktiga industriintressen och hela kapitalismens sätt att fungera, då måste den förnekas och de som talar om den förföljas och förlöjligas.

Men viktigare för människors uppfattning om klimatfrågan än lobbykampanjerna är hur frågan hanteras av dem som tycker om att se sig som ”världens ledare”. För när dessa upphöjda män (och några få kvinnor) inte tar allvarligare på klimatfrågan än att de låter växthusgaserna fortsätta att pumpas ut i allt snabbare takt säger de i praktiken att det inte är så farligt. Särskilt om man ställer denna passivitet i kontrast till den aktivitet samma människor visat när det gäller att rädda banker eller organisera krig.
Dessbättre har en del av klimatvetenskapen insett att desinformationen måste bemötas med moteld i den offentliga debatten. Som den världsledande vetenskapliga tidskriften Nature skriver i sin senaste ledare under rubriken ”Climate of Fear”: ”Vetenskapsmän får inte vara så naiva att de tror att fakta talar för sig själva.”
På hemsidan realclimate.org publiceras, förutom vetenskapliga resurser med alltifrån klimatmodeller till rådata, en strid ström artiklar där olika forskare bemöter myter, felaktigheter och missuppfattningar som sprids av förnekarna.
På den överskådliga skepticalscience.com finns mängder av förnekarargument listade och ställda mot vad vetenskapen säger. Där kan man antingen göra en snabbkoll eller få djuplodande förklaringar med källhänvisningar, länkar och fakta. På sidan kan man också hämta den applikation till iPhone Skeptical Science har gjort som gör att man kan få svar på de vanligaste förnekarargumenten i sin telefon.
En hemsida som specialiserat sig på att avslöja förnekarlobbyn, deras metoder, finansiering och nätverk är desmogblog.com. Den drivs bland annat av den kanadensiske PR-konsulten James Hoggan som i fjol med boken Climate Cover-up tog heder och ära av de av hans kollegor som lånar sina tjänster till fossilindustrin och dess politiska företrädare. En bok som är väl värd att läsa, inte bara för klimatfrågans skull utan om man vill förstå vilka krafter som styr opinion och politik även i länder som berömmer sig för att vara demokratiska.
På svenska finns bloggen uppsalainitiativet.org som bevakar såväl den internationella som den svenska debatten.

Lars Henriksson
P.S. Ekots rubrik ändrades efter påpekanden till ”Klimatskandalens huvudperson tvekar”. Vilken han alltså enligt källan inte heller gjorde. Inte heller var det någon skandal.

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.