De kämpar för Mauritius kvinnor

Lindsey Collen och Rajni Lallal kommer båda från Mauritius. Erik Sjöberg träffade dem på Fjärde Internationalens kongress härom veckan.

Gång på gång medan jag sitter och pratar med Lindsey Collen och Rajni Lallal kommer samtalet in på ön Diego García. Ön är en del av ögruppen Chagos, en ögrupp som egentligen tillhör Mauritius men som Storbritannien vägrade att ge tillbaka när de brittiska kolonierna rullades tillbaka i världen. Ögruppens strategiska läge gjorde att Storbritannien vägrade att lämna öarna.
Idag ligger en av USA:s största militära flygbaser på en av Chagos öar, Diego García. Det är från denna paradisö som många av de bombplan flyger som bombade Irak under invasionen 2003 och som bombat Afghanistan ända sedan 2001.
Lindsey Collen och Rajni Lallal var två av gästerna på Fjärde Internationalens kongress. De är medlemmar i det socialistiska mauritiska partiet Lalit, vilket på kreol betyder ungefär kampen. Även om de inte är med i Fjärde Internationalen så ser de det som viktigt att knyta nära kontakter med andra vänsterrörelser, och det är också därför de deltar på kongressen.
Trots att Lalit är ett ganska litet parti med bara lite mer än 60 medlemmar har de en imponerande bredd i sitt politiska arbete. Just nu är en stor del av deras arbete inriktat på den ekonomiska krisen. Krisen har lett till kraftiga nerdragningar både i den lilla önationens sockerplantage och i dess textilfabriker, men den har också lett till politisk kamp.

Alternativ ekonomi
Lindsey, Rajni och deras kamrater har arbetat med en kampanj där de fört fram idén om en alternativ ekonomi. En kampanj där de för ut idéer om att människor tillsammans måste bestämma över vad som ska produceras och hur man ska skydda människors jobb och rättigheter genom krisen.
– Och människor lyssnar på oss, lägger Lindsey till. När jag frågar varför berättar Lindsey om den stora strejk som Lalit var ledande i att driva under 70-talet, men hon menar att det också har att göra med att de kämpar med folket på ett sätt som ingen annan.
– De ledande borgerliga partierna pratar om människors rättigheter, de använder en arbetarretorik men de menar inget med det och framförallt, de visar i motsats till oss hela tiden att de inte står på arbetarnas sida”, säger hon.
Lalit arbetar också med en mängd andra frågor. De kämpar mot polisrepression och för bevarandet av den fria sjukvården. De jobbar också aktivt med kvinnors rättigheter, där bland annat rätten till abort är central.

Flygbas åt USA
När samtalet åter kommer in på ön Diego García berättar Lindsey hela historien.
Den börjar under 60-talet när Mauritius vinner sin frihet från den brittiska kolonialmakten. Storbritannien vägrar dock att ge tillbaka ögruppen Chagos, allt för att USA vill placera sin strategiskt belägna flygbas på Diego García. Under 70-talet börjar befolkningen, omkring 2 000 människor, att köras bort från sina hem, de sågs nämligen som ett hot mot flygbasen.
Lindseys berättelse om hur dessa människor kördes bort påverkade alla vid bordet. Det finns exempel på hur människor som åkt till andra öar i Mauritius för att få sjukvård inte tilläts komma tillbaka och hur de på så sätt splittrades från sina familjer. Hur invånarnas hundar gasades ihjäl som ett tydligt hot mot dem om de inte gav sig av frivilligt och hur sedan mattransporter ut till öarna hindrades.
Så omstöptes dessa paradisöar till en perfekt plats för bombplan, utan några störande element. Kampen och demonstrationerna för befolkningens rätt till sina hem har fortsatt sedan de snart 35 år som gått sedan de sista av Chagos ursprungliga invånare kördes bort. Nu kommer fallet snart upp i den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter med den brittiska staten på de anklagades bänk.
Storbritannien fortsätter dock också sitt arbete för att hindra befolkningen från att återvända. Nu senast har de fått Greenpeace och andra miljöorganisationer att skriva på ett förslag om att göra om Chagos till ett skyddsvärt marint område, något som skulle ta ifrån Chagos ursprungliga befolkning rätten att återvända till sina hem.
Läs mer om Lalit och Chagos på www.lalitmauritius.org.

Text och foto Erik Sjöberg
intis@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.