Lex Laval på väg in i lagboken

15 februari 2010

Inrikes, Nyheter

I veckan prövades Lex Laval i Konstitutionsutskottet. Det är en lag som bygger på den beryktade Lavaldomen från december 2007 och som kommer få långtgående effekter på den svenska lönesättningen.
– Den kommer att slå undan fötterna för den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Gösta Torstensson, redaktör för Kritiska EU-fakta.

Lagrådet har precis uttalat sig om att den kommande lagen Lex Laval inte strider mot grundlagen. Om Konstitutionsutskottet (som begrundar frågan efter denna tidnings pressläggning) kommer till samma slutsats, vilket är väntat, står det fritt fram för riksdagen att anta lagen.
Lex Laval kommer att begränsa fackföreningars rätt att kräva kollektivavtal. Om ett utländskt företag som är tillfälligt stationerat i Sverige har avtal som är minst lika bra som de svenska minimilönerna och minimivillkoren, får facken inte ta till stridsåtgärder för att tvinga igenom svenska kollektivavtal.
Enbart om ett företag har sämre villkor än de svenska minimikraven blir det tillåtet att kräva anslutning till svenska kollektivavtal, men bara minimivillkoren i dessa behöver uppfyllas. Men först måste en domstol slå fast att de utländska villkoren faktiskt är sämre. Detta, menar tidningen Kommunalarbetaren, kan ta flera år och under tiden kan företaget i fråga hinna lämna Sverige.
– Lex Laval kommer att slå undan fötterna för den svenska kollektivavtalsmodellen och grundbulten för denna, som är lika lön för lika arbete, säger Gösta Torstensson.
– På sikt får detta en effekt som ringar på vattnet som rör i första hand byggarbetare, men även elektriker, målare och andra.
– Det kommer att leda till lönedumpning och press på de svenska lönerna. För hur ska svenska byggarbetare och byggföretag kunna konkurrera med detta? Jo, genom att sänka lönerna eller etablera sig i andra länder, säger han.

”Allvarliga brister”
Den röd-gröna oppositionen har pekat ut flera allvarliga brister i lagförslaget, som de dessutom menar hotar föreningsfriheten, och begärde att riksdagens omröstning om Lex Laval skulle skjutas upp ett år, vilket alltså Lagrådet sagt nej till. Bland annat tycker oppositionen att lagen begränsar strejkrätten mer än vad som Lavaldomen kräver, och att minimilönevillkoren är för snävt tolkade.
Regeringen själv menar att lagen gör det möjligt att kombinera svensk arbetsrätt med EG-rätten, vilket inte oppositionen håller med om:
– Regeringen har gått längre och inskränkt fackliga rättigheter mer än vad EU-domstolen har krävt, kommenterar Sven-Erik Österberg (S) till LO-tidningen.
EU:s grundlag Lissabonfördraget, som Sverige måste följa, slår fast strejkrätten. Ändå kommer Lex Laval om den antas att undergräva strejkrätten, menar flera kritiker.
– Det är en historisk försämring av arbetstagarnas villkor. Utan kollektivavtal blir det i praktiken omöjligt att kontrollera löner och villkor, säger Vänsterpartiets Lars Ohly som representant för oppositionen, enligt Kommunalarbetaren.
Till Internationalen säger Gösta Torstensson:
– Lissabonanhängarna menade att Lissabonfördraget skulle skydda mot framtida Lavaldomar – men det är precis tvärtom. I och med Lissabonfördraget konstitutionaliseras Lavaldomen eftersom fördraget ger EU-domstolen rätt att överpröva nationell strejklagstiftning och hänvisar till EU-domstolens nuvarande rättspraxis, dvs. att marknadskrafternas fria rörlighet har företräde framför t ex löntagarnas rättigheter.
Den rödgröna alliansen menar att de kommer att öppna upp beslutet om Lex Laval och reda ut den på nytt om de vinner valet nästa år.
Om Konstitutionsutskottet, som har samma sammansättning som riksdagen, beslutar om att lagen kan antas, sker riksdagens omröstning den 4 mars.
Byggettan i Stockholm står för närvarande varje torsdag utanför riksdagshuset för att protestera mot arbetsmarknadsminister Littorins planer på att försämra arbetsrätten.

Linn Hjort
linn@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.