Sprängt krigsmonument i Georgien

11 januari 2010

Nyheter, Utrikes

Den 21 december 2009 sprängdes ett 46 meter högt k-märkt sovjetiskt krigsmonument i Georgiens andra största stad Kutaisi på order av president Micheil Saakasjvili, i samband med hans eget födelsedagsfirande.

Sprängningen, som ses som Saakasjvilis privata hämnd mot Ryssland efter att han förlorat kriget 2008 om de georgiska utbrytarepublikerna Abchazien och Sydossetien, har fördömts inte bara i Ryssland utan också av samtliga georgiska oppositionspartier från kommunisterna till kristdemokraterna.
Monumentet till minne av de trehundratusen georgiska soldater i Röda armén som stupade för att försvara Sovjetunionen mot nazisterna under andra världskriget hade rests på 1980-talet och var i perestrojkans anda befriat från den stalinistiska rysknationalismen. Det var inte ett ryskt monument utan ett georgiskt monument, säger minnesmärkets konstnär Merab Bedzenisjvili, själv georgier. Han fördömer sprängningen som ”kriminell” och president Saakasjvili som en ”stenåldersmänniska” av samma typ som talibanerna som sprängde historiska Buddha-statyer i Afghanistan för några år sedan.

Kulturarv eller symbol
När det blev känt att monumentet i Kutaisi skulle förstöras samlades många människor i staden till dess försvar, och vid sprängningen, som beskrivs som allt annat än välplanerad, dödades två kvinnor och flera skadades.
Frågan om sovjetiska monument och kulturarv är mycket känslig i de forna sovjetrepublikerna där den ofta splittrar folken i två stora läger, kanske mest märkbart i Ukraina. I Ryssland ser man dessutom förstöranden av sovjetiska krigsmonument som en del av västvärldens pågående kampanj att förringa Sovjets offer i andra världskriget och dess roll i segern över Nazityskland.
Men medan till exempel de baltiska staterna anser sig ha blivit erövrade av Sovjet under kriget, och därför förknippar de sovjetiska segermonumenten med utländsk ockupation, så var Georgien redan från början en del av Sovjetunionen. Andra världskriget förknippas därför inte med någon sådan ockupation, utan tvärtom med den stora segern över nazisterna och sorgen efter de som stupade.
Dessutom är de flesta georgier heller inte negativt inställda till sin sovjetiska kulturhistoria, och i Stalins födelsestad Gori finns fortfarande en av världens få kvarvarande Stalinstatyer. Men president Saakasjvili, som vill föra Georgien in i Nato och EU, försöker rensa Georgien från dess sovjetiska kulturarv, samtidigt som han istället har döpt om en av huvudgatorna i Tbilisi efter USA-presidenten George W Bush.

FNs reaktion
Dagen innan sprängningen av monumentet i Kutaisi hade FN:s generalförsamling antagit en resolution om skyddandet av andra världskrigets minnesmärken för kampen mot nazismen. Resolutionen som nu sent omsider har antagits är resultatet av debatterna och striderna runt den sovjetiska soldatstatyn i Tallinn som flyttades bort av de estniska myndigheterna år 2007.
Det kan därför också vara troligt att Saakasjvili fick infallet att spränga det sovjetiska krigsmonumentet just när nyheten om FN-resolutionen kom, i hopp om att fortfarande kunna komma undan med det. De internationella protesterna har också uteblivit, trots dödsfallen i samband med sprängningen. Har händelsen över huvudtaget uppmärksammats i svenska eller andra västerländska medier?
I Ryssland däremot har premiärminister Vladimir Putin svarat med att han tänker låta uppföra en kopia av det georgiska monumentet i Moskva.

Per Leander
intis@internationalen.se

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.