Militärer vill ha amnesti – igen

26 januari 2010

Nyheter, Utrikes

– Lagom efter jul- och nyårsfirandet briserade årets första riktiga SKANDAL här i Brasilien. Nej, det var inte mygel, Big Brother, eller de ständiga avslöjandena av korruption (den som just nu innehar Svarte Petter är guvernören för det federala distriktet Brasilia).
Nej, den här gången var det riktigt allvarligt; ett lagförslag från ministern för mänskliga rättigheter som öppnade för möjligheten att avskaffa den amnestilag som militärdiktaturen försåg sig själv med.

Brasilien var militärdiktatur mellan 1964 och 1985. Under åren 1969 fram till 1977 betraktas den som ”hård”, vilket betydde omfattande illegala fängslanden, tortyr och avrättningar. Inte alls i klass med generalernas diktatur i Argentina eller Pinochets i Chile, det är sant, men likafullt en blodig militärdiktatur. Precis som brukligt är, gav man sig själv också amnesti från tänkbara åtal för de blodsdåd man begått.

Landets högsta militärer hotar omedelbart att avgå, pressen skummar över av harm, raseri och ilska:
– Ska de män som stod fast vid fosterlandet under dessa svåra tider kastas i fängelse som brottslingar?
– De metoder man använde sig av var kanske inte alltid demokratiska, men de kämpade mot bankrånare, kidnappare och mördare!
– Militärens ingripande var ett svar på ett rop på hjälp från den stora majoriteten av invånare som såg hur landet hotades av upplösning.

Kort sagt: det var rätt av militärdiktaturen att slå hårt mot landets fiender som hotade dess själva existens.

Lite otur i sammanhanget var det att den dåvarande amerikanske ambassadören i landet passade på att avlida strax före jul. Det gjorde nämligen att USA:s roll i militärkuppen åter kom i rampljuset. Ambassadören hade då utlovat flottstöd från USA till kuppgeneralerna, liksom allt politiskt stöd som behövdes i övrigt.
Fienden var nämligen inte eventuella vänstergerillagrupper (som uppstod efter 1964) utan den sittande regeringens försök att styra sig loss från beroendet av USA.
Ännu mer otur var det kanske att det några dagar senare visade sig att den förre presidenten, högerns Cardoso, lagt ett nästan exakt likadant betänkande strax innan han avgick 2002.
Det har funnits en oro för att årets presidentvalskampanj skulle bli tunn, eftersom huvudkombattanterna, den PT-ledda regeringskoalitionen och högeroppositionen, tycks vara så överens i centrala frågor. Så det är bara att gratulera PT till en bra valfråga.

Göran Kärrman
intis@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.