Ny valomgång i Chile

27 december 2009

Nyheter, Utrikes

Det blir en ny valomgång i Chiles presidentval. Högerns Sebastián Piñera fick bara 44 procent av rösterna i första omgången. Sedan diktatorn Pinochet avfördes från makten 1990 har Chile styrts av La Concertación, en koalition bestående av kristdemokrater och socialdemokrater. Denna gång led koalitionen nederlag.

I första omgången av presidentvalet, 13 december, fick La Concertacións huvudkandidat kristdemokraten Eduardo Frei bara 30 procent av rösterna.
Kandidaten för högerns koalition La alianza por Chile är miljardären Piñera som liksom Berlusconi äger en stor TV-kanal, ett fotbollslag, det största flygbolaget i Latinamerika osv. Han fick 44 procent av rösterna och fick därmed inte automatiskt tillträde till presidentposten.
Den i jämförelse unga och oberoende socialistiska kandidaten Enriquez-Ominami fick 20 procent, och den utomparlamentariska vänstern, med socialisten Arrate i spetsen, fick 6 procent. Den 17 januari blir det en andra valomgång mellan de kandidater som fick flest röster, Piñera och Frei.
Nuvarande president Michelle Bachelet hade, bara ett par månader före valet, mellan 70 och 80 procent av väljarsympatierna bakom sig, men vallagen hindrar henne att ställa upp. Tack vare ett högre kopparpris lyckades Bachelets regering åstadkomma en förhållandevis ”mer rättvis” omfördelning till förmån för de mest utsatta. Men den officiella statistiken visar att inkomsterna för 10 procent av Chiles rikaste personer fortfarande ligger på dryga 30 gånger mer än de fattigaste 10 procenten av befolkningen. Som exempel kan nämnas att för 80 procent av hushållen i huvudstaden Santiago räcker inte pengarna till det mest nödvändiga.

Valkampanjens fokus
Högerkandidaten Piñera predikade under valkampanjen en effektiv demagogi som gick ut på att han stödde presidentens ekonomiska politik. Högermannen sa också att han hade de förtrampade mänskliga rättigheterna under diktaturens år i åtanke.
Även kristdemokraten Frei hänvisade efter första valomgången till de mänskliga rättigheterna: ”Vi är betydligt fler som tror på friheten, på demokratin, på att man måste respektera de mänskliga rättigheterna som grundläggande värderingar”. Dock lät det helt annorlunda under diktaturens år, minns många i Chile, och därför uppfattas han inte som särskilt trovärdig.
Det har förvisso förekommit en del korruptionsskandaler och nötningar inom den regerande koalitionen, samtidigt som kristdemokraterna och socialdemokraterna har uppfattats som cementerade vid makten. Men huvudorsaken till att högern segrade, trots att en majoritet av väljarna inte vill se högern vid regeringsmakten, är att många är trötta på partier som regerat enligt Pinochets nedärvda odemokratiska författning, med alla fortsatta klassklyftor som detta innebär. Högerns kandidat har sagt att högern gjorde fel när man sa ja och amen till allt vad diktaturen gjorde, och det spelar här också en viktig roll. När kristdemokrater och socialdemokrater dessutom lanserade en sliten och trist borgerlig före detta president som kandidat gick luften ur. Det förklarar också varför radikala socialdemokrater i Socialistpartiet ställde sig bakom den unge och oprövade Enriquez-Ominami och varför Kommunistpartiet och andra vänsterkrafter lyfte fram den förhållandevis radikalare socialisten Arrate.
Mitt uppe i julhandeln ledde splittringen till en lätt promenadseger för högern.
Men för första gången kommer några representanter för Kommunistpartiet in i parlamentet. Det innebär att man har lyckats göra hål i tvåblocksystemet som härskat i landet sedan diktaturen försvann.

Politiska utspel
Vad ska hända när högerns Sebastián Piñera å ena sidan och kristdemokraternas och socialdemokraternas Frei å den andra möts igen den 17 januari? Just nu pågår diverse politiska utspel i Chile. De allra flesta som röstade på socialisten Arrate, som fick drygt 6 procent av rösterna, kommer med all sannolikhet att rösta på Frei om än utan någon större förtjusning.
Socialisten Enriquez-Ominami, som kom på tredje plats, har sagt att de kandidater som nu står mot varandra ”liknar varandra alldeles för mycket”, samtidigt som han slår fast att en möjlig valseger för högern i januari skulle kunna leda till en historisk tillbakagång för Chile:
”Piñera är ingen förändring. Ingen ska låta sig luras. Den förändring han föreslår är en hägring. Historien och hans gärningar är ett bevis (…) han är något av det grymmaste marknaden har att komma med”. Det säger en 36-årig socialist som fick 20 procent av väljarkåren att rösta på något som kom att uppfattas som ett nytt alternativ till etablissemanget.
Högerns och kapitalismens motståndare i Chile har således att välja mellan två dåliga ting, för oavsett om det är Piñera eller Frei som tar hem spelet den 17 januari kommer det att bedrivas fortsatt nyliberal politik.
Skillnaden är att Frei räknar med en klassmässigt annorlunda social väljarbas och att högern uppfattas av många som något sämre än dåligt – som en återgång till Pinochets tid utan Pinochet. Men å andra sidan betraktas Frei som en light variant av Piñera, så det går inte heller att utesluta att en del av borgerligheten ser just Frei som ett mer stabilt kort som kan förvalta just högerns program. Allt detta är en gripbar följd av det fruktansvärda nederlag som den chilenska arbetarrörelsen tillfogades genom militärkuppen den 11 september 1973.

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.