Grisskandalen – “Djurfabriker måste bort”

15 december 2009

Inrikes, Intervju, Nyheter

Djurrättalliansens avslöjande bilder på vanvård av grisar slog ner som en bomb i grisbranschen. Rune Lanestrand från tidskriften Småbrukaren påpekar att jordbruksminister Eskil Erlandsson nyligen tog bort EU-bidragen för de tusentals små gårdar, under fyra hektar, som har en djuruppfödning med omsorg och friska djur.

Rune Lanestrand menar att de avslöjade missförhållandena är ett lysande exempel på konsekvenserna av stordriftsivrande. Han skriver i ett pressmeddelande från tidningen Småbrukaren: ”Det är också ett kvitto på den jordbrukspolitik jordbruksminister Eskil Erlandsson står för. Han vill ha ytterligare rationalisering och större enheter inom jordbruket ”för att öka lönsamheten”.
Exakt en månad före julafton visades de groteska bilderna på hur hungriga vanvårdade grisar äter på andra döda grisar, för en chockad tv-publik. Nu avgår Lars Hultström från sin post och jordbruksminister Eskil Erlandsson bjuder in till ”krismöte” för att rädda svensk grisproduktions rykte.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson svarar här på Internationalens frågor.

I en artikel i tidningen småbrukaren skriver Rune Lanestrand att Jordbruksdepartementet nyligen tagit bort EU-bidragen för smågårdar under fyra hektar, varför har ni gjort det?
– Idag kostar det ungefär 3 000 kronor att administrera den årliga ansökan om EU-stöd. Den som söker gårdsstöd för fyra hektar får idag ut ungefär vad det kostar att administrera stödet. Detta tycker inte vi är ett bra sätt att använda skattepengar på. Därför har vi nu satt gränsen för att kunna söka EU-stöd på fyra hektar, för att spara pengar för det gemensamma. Pengar som kan gå till vård, skola och omsorg.

Vad blir följderna av en sådan åtgärd, skapar inte detta mer storskalig produktion med negativa konsekvenser för djurhållningen?
– Jag vill börja med att betona att de allra flesta som är berättigade att söka stöd för mindre än fyra hektar mark över huvud taget inte bedriver ett jordbruk på sin mark. I de flesta fall handlar det om någon som har ett par hästar, eller en skogsfastighet. Det är ytterst få människor som har en produktion av grisar eller nötkreatur som de kan leva på som har mindre än fyra hektar mark.
Enligt Rune Lanestrands artikel är den uppmärksammade misskötseln av grisar på grisuppfödaren Lars Hultströms gård ett resultat av storskalig djuruppfödning. Hur kan ett sånt här beslut försvaras?
– Bilderna vi har sett på misskötta grisar har ingenting att göra med en gräns på fyra hektar för att få gårdsstöd. Däremot ser jag väldigt allvarligt på att människor bryter mot djurskyddslagen. Det får inte ske! Därför ökar vi nu kontrollerna.

Vad ger ni för alternativ till de mindre gårdar som eventuellt inte kan fortsätta med sin produktion?
– De få tusenlappar som det innebär på ett år är inte en summa som gör att företagaren har att välja mellan att fortsätta driva sin verksamhet, eller att lägga ner. Den som har biologiskt värdefulla marker kan dessutom fortfarande söka miljöstöd.
– Vi satsar därtill stort på vår vision: Sverige – det nya matlandet. Den fokuserar mycket på att få fram unika produkter med ett mervärde, som småskaligt och närodlat. Här finns stor potential för bönder på riktigt små gårdar att både söka olika former av stöd, men också att använda visionen för att föra fram och prata om sina produkter.

Hur kommer ni att gå vidare, sker en omprövning av beslutet med tanke på missförhållandena som uppmärksammats i media?
– Vi ser mycket allvarligt på de bilder som visats på grisar som har det dåligt. Vi genomför nu flera olika åtgärder för att komma tillrätta med problemen. De allra flesta grisgårdar kommer nu att inspekteras var femte vecka av en legitimerad veterinär. Vi har också en utredning av djurskyddslagstiftningen som är igång. Dessutom följer vi mycket noggrant länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontrollen. Vi kommer också att se till att länsstyrelsernas pengar bättre fördelas utifrån varifrån i Sverige djurgårdarna finns.
Rune Lanestrand säger i en kommentar till Internationalen angående Eskil Erlandssons svar, att ett sätt att spara pengar i stället för att dra in EU-stödet till smågårdarna hade varit att slopa all kontroll av de små jordbruken. Han säger också att det produceras mycket miljövänligt på dessa små gårdar både till det egna hushållet och till försäljning. Oftast är de ekologiska.
Rune Lanestrand menar att Jordbruksverket på alla sätt försvårat för mindre producenter och tvingat fram djurfabriker som är ytterst djurovänliga, och risken är att det som vanligt satsas på stordriften. Det handlar om att man vill ha billiga livsmedel och djurhanteringen kommer i kläm. Det finns heller inget krav på ekologisk produktion.
Rune Lanestrand säger vidare att det har visat sig att det inte hjälper med fler inspektioner. Det blir ingen förbättring för djuren förrän politiker och jordbruksverket tvingas gå ifrån djurfabrikerna till rimlig djurvänlig uppfödning, menar han.
I en intervju i Rapport säger Lars Göran Pettersson, LRF:s (Lantmännens Riksförbund) ordförande, att branschens förtroende har naggats i kanten, men att det är svårt att säga om händelserna kommer att påverka försäljningen av julskinka. Som en följd har de tre butiksjättarna Ica, Coop och Axfood beslutat sig för att sätta totalstopp för griskött från de gårdar som polisanmälts för vanvård, enligt SVT. LRF har också beslutat att införa certifiering av alla grisföretag, något som de menar stärker djurskyddslagstiftningen.

Liza Ahnland
liza@interntionalen.se

, , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.