Dikter i ödsligt landskap

20 december 2009

Böcker, Kultur

Ödemarkerna
Dikter: Thomas Tidholm
Bilder:Karin Mamma Andersson
Wahlström och Widstrand 2009

Jag är en poetisk analfabet. Jag har uppriktigt svårt för formen. Kanske har det att göra med formatet med den ofta spaltmässiga läsningen och onaturliga meningsbrytningar. Jag vet inte. Diktboken Ödemarkerna blev mot dessa odds en läsnjutning.

Med viss bävan lade jag upp Thomas Tidholm senaste diktsamling Ödemarkerna. Till min förtjusning fann jag en njutning i läsningen. De korta prosadikterna beskriver platser och landskap som framträder likt små målningar, knapphändigt befolkade med enstaka människor som betraktare. Som titeln anger handlar det om oftast om enslighet, tystnad och öde marker, men som på inget sätt känns ogästvänliga. Snarare framträder inbjudande och intressanta miljöer som varje nyfiken människa torde vara intresserad av. En väl avvägd stämning vilar över sidorna.

Thomas Tidholm har en stor precision i utelämnandet mellan meningarna. Orden som inte står där tvingar en att ta små tankehopp, men utan att man tappar kontakten och förståelsen. Den underfundiga humorn framträder, det dråpliga finns också att upptäcka i ödsligheten.

I ett 20-tal bilder har Karin Mamma Andersson förhöjt känslan för de miljöer som Thomas Tidholm beskriver. Hennes bilder är inga illustrationer. De står för sig själva, det är en egen konstart som Karin Mamma Andersson behärskar som få andra. Men just samspelet mellan Tidholms prosabilder och Anderssons målade bilder förhöjer läsvärdet av Ödemarkerna så till den grad att en poetisk analfabet blir betagen.

Jan-Olov Carlsson
intis@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.