Politisk asyl i Sverige? Migrationsverket säger nej!

13 november 2009

Intervju

Bijan Ghahramani har flytt och sökt politisk asyl i Sverige. Han lever i ständig oro för sin familj som är kvar i Kurdistan och trakasseras av myndigheter. Nu jagas han även av svenska myndigheter, och polisen ska gripa och utvisa honom.

Onsdag denna vecka avrättades Ehsan, 27 år gammal, och kurdisk politisk aktivist, i Iran.
Skulle Migrationsverket ha gett den unge Ehsan asyl om han lyckats fly innan han blev gripen?
Nu straffar Sverige politiskt aktiva asylsökande istället för att skydda dem.
Sten de Geer, advokat känd från asylärendet som gäller den uiguriska Guantánamofången, kommenterar Bijan Ghahramanis fall och den nya asylprocessen.
Bijan Ghahramani tog sig till Sverige år 2006 och sökte politisk asyl. Efter detta har revolutionsdomstolen i den kurdiska staden Mahabad, på begäran av säkerhetstjänsten, åtalat honom i hans frånvaro och anklagade honom för ”fiendskap mot systemet”, politisk verksamhet och samarbete med PDKI (Iranska kurdiska demokratiska partiet), samt dömt honom till två års fängelse.
Bijan har med sig den iranska dagstidningen med en efterlysning från polismyndigheten i Iran. Han säger att han har lämnat in alla bevis och intyg som styrker hans skäl för asyl.
– Ett intressant och bra fall att diskutera, säger advokaten Sten de Geer.
– Ett typiskt fall som visar hur avslagen ser ut nuförtiden. Jag påstår inte att alla som söker asyl ska få den beviljad, en viss del ska rätteligen ha avslag, men ganska många som har tillräckliga skäl får ändå avslag, och Bijan tillhör den gruppen.
De Geer tycker att Bijans fall egentligen är ett bra exempel att skicka till Europadomstolen för överklagan.

Bijan berättar att han har fått ett detaljerat intyg om sin verksamhet från sitt politiska parti. Migrationsverket klagade däremot, enligt honom, på att brevet var ”för detaljerat”! Vad ska man som asylsökande göra för att bevisa att man är förföljd, undrar han.
– Det verkar som om vad man än gör, gör man fel när det gäller Migrationsverket och Migrationsdomstolen. De har bestämt sig för att man inte ska ha större andel bifall. Man vill inte avvika från andra delar av Europa när det gäller asylsituationen, säger Sten de Geer.

Men det finns även andra orsaker, förklarar de Geer.
– Myndigheterna tror att en stor del av det svenska folket är smårasistiskt, och skulle man ta emot fler asylsökande, skulle man ytterligare ge luft under vingarna åt SD. Trots att SD inte ens sitter i riksdagen påverkar partiet indirekt den svenska politiken, påverkar indirekt Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Han uppfattar de svenska myndigheternas agerande som pragmatiskt och menar att de anpassar asyllagen till dagens invandrarfientliga tendens.
– Myndigheterna brukar känna i luften vad som förväntas av dem, tror jag.

Ofta hör man att den svenska nya asyllagen är ”generös”. Är det verkligen så?
– Absolut inte generösare än den gamla. Men avsikten var inte heller att den skulle vara generösare utan mera rättssäker. I och med att den blir rättssäkrare skulle fler kunna stanna kvar, har man tänkt. Men så blev det egentligen inte. Första året blev det lite lättare att få asyl, men sedan blev det ännu svårare enligt den nya lagen.
– Sverige ligger väl normalt, inte generösare än de andra i Europa, men inte som Grekland heller. Det är fortfarande svårt att få politisk asylrätt enligt Genèvekonventionen i Sverige, det är betydligt lättare i andra länder.

Anpassar man rätten till asyl till den reglerade invandringen i Sverige? Allt fler får komma till Sverige på grund av arbete; om de har en anställning får de stanna. Sten de Geer tycker inte att arbetskraftsinvandring ska påverka rätten till asyl.
– I verkligheten får folk komma hit om de har anställning.

Men om man inte vill ha utlänningar här i Sverige, varför välkomnas folk att komma hit för att arbeta? Ofta, inte alltid dock, under slavliknande förhållanden. Vit lön på pappret men halva lönen i verkligheten.
– Man vill ha människor som kan jobba från dag ett. En flykting som kommer hit med traumatiska upplevelser och behöver tid för att återhämta sig … en torterad politisk aktiv som inte kan gå direkt till jobbet är inte attraktiv!

Är det en signal till asylsökande som vill ta sig till Sverige att de inte är välkomna, men att de kan komma hit om de hittar en arbetsgivare som vill ha dem? Även asylsökande som får avslag hänvisas till arbetsmarknaden för att tigga om en anställning under vilka villkor som helst.
– Jag ser det som en underförstådd signal. Asylsökande som får avslag, som måste jobba sex månader för att få asyl, kommer i otroligt underläge. Det ska visserligen vara vitt arbete, men hur det ser ut i praktiken vet man inte.

Det förekommer en hel del svartjobb och utnyttjande av desperata flyktingar.
– Det är egentligen hyckleri. Bidraget som ges till asylsökande har inte höjts sedan 1994. 71 kr per dag till ensamstående och 61 kr per person till par. Detta ska täcka allt utom hyran. Vilken människa kan leva på 1 800 kr per månad i dagens Sverige?

Det är bäddad för svart arbetsmarknad?
– Det är självklart att man måste svartjobba för att klara sig. Det måste även regeringen inse att folk tvingas till svartarbete.

Asyllagen är i själva verket förebyggande etnisk rensning, tycker Sten De Geer som har lång erfarenhet av flyktingpolitiken.
– Man kan inte slänga ut alla de som har uppehållstillstånd, men man kan begränsa lagen så att fler inte kommer hit. Det gör man egentligen av etniska skäl för att man inte vill att vissa folk kommer in. Utomeuropeiska är inte välkomna. Det har alltid varit svårare få asyl ju mörkare huden är.

Håller det här i längden, att mura in Europa mot resten av världen, mot ”de andra”?
– Nej det är en illusion att man kan stänga av gränser till Europa. Det går inte. Om människor är pressade i andra delar av världen, då gör de allt för att komma hit, till den här delen av världen. Det har man gjort under hela historien. En del dör på vägen men många kommer fram. Man kan inte bygga murar kring Europa.
Iran är känt för att vara ett ”komplext land”! Med komplexa politiska förhållanden. Ena dag arresteras och avrättas en som demonstrerat för en internt vald presidentkandidat, andra dagen går folk i andra delen av landet och kastar sten mot polisen. En människorättsaktivist får pass för att lämna landet, en helt vanlig medborgare får utreseförbud.

Är Migrationsverkets domstolar kompetenta nog för att bedöma situationen i till exempel Iran?
– Utlänningsnämnden baserade sina beslut på hemligstämplade utredningar som ingen fick se. Det var ett jätteproblem. Processen skulle bli bättre med den här nya asylprocessen så att rapporterna om ländernas politiska förhållanden skulle vara offentliga dokument. Som är bra i och för sig.
– Men det blev inte bra i praktiken. Migrationsverket och domstolarna anser att de har all kunskap som behövs för att bedöma situationen i asylländerna. De tycker inte ens att advokater ska lägga fram någon egen info om situationen i dessa länder som baseras på t ex Amnesty eller andra icke statliga källor.
– De grundar sig på landinfo som kommer från regeringskällor, det vill säga svenska UD:s rapportering och brittiska inrikeministeriet, Home Office. Alltså båda är regeringskällor och inte objektiva. Svenska regeringen vill egentligen begränsa invandringen så därför är dess info inte alls objektiv.
– Den info som jag tycker vore mest objektiv är den som kommer från Amnesty eller Human Right Watch.
– Men det betyder att dessa rapporter kan påverkas av den/de som skriver rapporterna och hur den diplomatiska och ekonomiska relationen utvecklas mellan ett visst asylland och Sverige eller Storbritannien.

Jag frågade Bijan vad ska han göra nu. Klimatet för kurdiska politiska aktivister i Iran hårdnar. Fler avrättningar väntas.
– Jag har beslutat att stanna kvar i Sverige trots avvisningsbeslutet och överklaga till Europadomstolen. Jag har inget annat val än att kämpa för mitt liv. Jag kan inte återvända. Men också för att jag som politisk aktiv och engagerad människa måste kämpa vidare för asylrätten och mänskliga demokratiska rättigheter. Om jag inte får politisk asyl i Sverige, vem kommer att få den i framtiden då?
Sholeh Irani

, , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.