Flyktingpolitiken i blixtbelysning
Vellinge kommunlednings inställning till flyktingar är ingenting nytt. Men nu exploderade frågan om ensamkommande flyktingbarn rakt i ansiktet på Moderaterna, mycket på grund av det skandalösa möte i kommunen som också tv-tittarna fick ta del av.
Men reaktionerna bland Vellingeborna blev kanske inte de väntade för kommunens moderatledare kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman. Plötsligt blev kommunen nedringd av folk som ville bli gode män för pojkarna. Och en opinionsundersökning beställd av Sydsvenskan visar att bara 18 procent är emot att kommunen tar emot flyktingbarnen.
Och vad hände?
Ett trettiotal pojkar på flykt. Utan familjer, utan syskon, och som varit med om fasor som de flesta av oss inte kan föreställa sig. Efter en lång flykt lyckas de komma till Sverige.
Mer behövdes inte för att bilden av de nya Moderaterna skulle spricka. Inte oväntat var det i moderatkommunen Vellinge det hände, eller som det står på skyltarna vid infarten till detta höginkomsttagarträsk: ”Välkommen till Vellinge kommun – här är Friheten större”.
I sak inget nytt. Vellinge har som många andra framför allt moderatledda kommuner sagt ett benhårt nej till att ta emot en enda av jordens fördömda.
Ekonomiska skäl har varit argumentet när de givit uttryck för sin främlingsfientlighet.
Men den här gången handlar det inte om ekonomiska skäl i detta höginkomstreservat i den bruna skånska myllan. Kostnaden för att ta emot dessa 30 pojkar några veckor, kanske några månader, innan de, inte minst för sin egen skull, slussas i väg till mer vidsynta och toleranta fristäder, den står Malmö kommun för.
Så stod de där i rampljuset, med det moderata kommunalrådet Ljungman som dessutom är ordförande för Skånemoderaterna i all hans prakt. Någon föreslog på fullt allvar att pojkarna kunde skickas till en hydda i någonstans i Norrland.
Allt medan denna grupp av Vellingebor bor kvar i all tänkbart välstånd i sina villor. Kanske var det i grunden rädslan för att villapriserna skulle sjunka som utmålade de 30 pojkarnas närvaro i kommunen som ett direkt hot.
I förra riksdagsvalet röstade 56 procent av Vellinge på Moderaterna. I kommunvalet röstade 67 procent på Moderaterna. Sverigedemokraterna har däremot inte lyckats slå rot där.
För den moderata partiledningen riskerar nu Vellinge att bli samma sänke som när Uppdrag Granskning inför valet 2002 avslöjade hur tongångarna gick i de moderata valstugorna.
Moderaterna, och framför allt deras ungdomsförbund, har i åratal pratat om fri invandring. Med det har de menat arbetskraftinvandring i syfte att pressa löner och slå ett slag mot fackföreningarna. Inte om invandring av humanitära eller politiska skäl.
Den moderata partiledningen tvingas nu agera.
Partiordförande Reinfeldt är hittills tyst men låter sin partisekreterare Schlingmann sköta spelet.
Ljungmans agerande tar han helt klart avstånd ifrån och enligt mediauppgifter har Ljungman tvingats till muntlig avbön. Dessutom har han i sin egenskap av ledare för Moderaterna i Skåne tilldelats uppgiften att övertyga 25 andra moderatledda kommuner att ta emot flyktingar.
Uttrycket får ursäktas, men här handlar det verkligen om att sätta grisen för plogen.
Konstateras kan att vinnare i detta moraliska och politiska haveri är Sverigedemokraterna som nu verkligen kommit in i den politiska värmen, ditbaxade av Vellingemoderaterna och andra likasinnade.
På flyktingförläggningen i Vellinge sitter 30 söndertrasade pojkar.
Aldrig har väl orden ”Invandrare, flykting, välkommen” känts mer främmande.
Men det får inte glömmas bort att hela den svenska flyktingpolitiken och asylpolitiken inte bara har hårdnat utan är på väg att totalhaverera, och att det som hänt i Vellinge på ett tydligt sätt visar vad som händer när samhällsväven via politiska och ekonomiska beslut trasas sönder till en smutsig tygtrasa.
Kjell Pettersson
kjell@internationalen.se
[...] Flyktingpolitiken i blixtbelysning Röda Malmö: Rasismen är inte besegrad och Det gick dåligt för Sd i Vellinge Svensson: Få [...]