”Om Nato drar sig tillbaka ger det fel signaler till talibanerna.”
Svenska soldater finns i dag i Afghanistan. Vill den afghanska befolkningen se utländska trupper på sin mark? En opinionsundersökning från början av året visar att 90 procent är emot talibanerna. Mer än hälften betraktade talibanerna som den största faran för landet. Sju av tio tyckte att det var bra med USA-ledda trupper i landet. Opinionsundersökningar visar inte alltid hela bilden. Men här beskriver Farooq Sulehria en annan sida av det afghanska samhället – det
civila samhället. Han intervjuar också Ann Wilkens, ordförande i Svenska Afghanistankommittén. En majoritet av afghanerna (77 procent) vill se ett slut på flygangreppen som har dödat hundratals civila.
De flesta (64 procent) föredrar också en förhandlingslösning, och är beredda att acceptera en koalitionsregering som inkluderar talibanerna. Endast 18 procent av det afghanska folket stöder idén om en upptrappad konflikt. Det visar en nationell opinionsundersökning beställd av BBC, ABC News och ARD (USA respektive Tyskland) där 1 534 afghaner i landets 34 provinser intervjuades mellan 30 december 2008 och 12 januari 2009. Undersökningen fann att talibanerna var enormt avskydda.
Bara 4 procent av befolkningen föredrar en talibansk regering, medan 90 procent sade sig vara emot talibankrigarna. Talibanerna ses som den största faran för landet av 58 procent av de intervjuade, medan USA kom på fjärde plats med 8 procent (strax före ”lokala befälhavare”, en förskönande omskrivning för USA-stödda krigsherrar).
På frågan ”Vilka har enligt dig det största ansvaret för våldet i Afghanistan?”, låg talibanerna i topp med 27 procent, al-Qaida/utländska jihadister på andra plats med 22 procent, och sedan kom USA/Nato/Isaf-styrkor på 21 procent.
69 procent av folket tyckte att det var bra att USA-ledda styrkor fanns i Afghanistan för att bekämpa talibanerna (en nedgång från 2006 års siffra på 88 procent).
Trots detta anser hela 64 procent av befolkningen att ”regeringen i Kabul bör förhandla med talibanerna om en överenskommelse där de kan få vara med och styra landet mot att de upphör att strida”.
Dock säger 71 procent av de tillfrågade att ”villkoret för att påbörja sådana förhandlingar bör vara att talibanerna först lägger ner sina vapen”.
Enligt denna undersökning går den afghanska opinionen stick i stäv med den i väst allt mer populära uppfattningen att Natos styrkor omedelbart bör lämna Afghanistan.
Ann Wilkens, ordförande i Svenska Afghanistankommittén, motsätter sej också ett militärt tillbakadragande. I en intervju med Internationalen förklarar hon varför:
– Trupperna bör inte dras tillbaka eftersom det skulle ge fel signaler till talibanerna.
– Det skulle även ge talibanerna i Pakistan ett lyft. Om USA drar sej tillbaka, blir det en liknande situation som efter Sovjets tillbakadragande 1989. Som jag ser det, har den militära strategin misslyckats. Den har inte lyckats ge stabilitet. Vi behöver en ny strategi.
Vore en militär upptrappning en lösning?
– Jag vet inte huruvida en upptrappning eller minskning av de militära styrkorna är rätt lösning. Först och främst måste man vara klar över vad strategin består av innan man bestämmer hur stora trupperna ska vara.
Vilken typ av strategi skulle vara trovärdig?
– Jag har läst general McChrystels rapport, och jag tycker att hans analys är ganska bra.
– Men jag är inte säker på att jag håller med om slutsatsen att en militär upptrappning är nödvändig. Vad som behövs är en strategi vars fokus är återuppbyggnad och att skydda befolkningen.
Kommer talibanerna att återvända till Kabul om Natotrupperna dras tillbaka?
– Jag tror inte att dom är kapabla till det, militärt sett. Faran är snarare ett långt utdraget utmattningskrig ifall väst ger upp.
Är den nuvarande instabiliteten i Pakistan en biprodukt av situationen i Afghanistan eller rör det sig om ett inhemskt problem?
– Naturligtvis finns det en koppling, om man ser det i ett historiskt perspektiv. De klanstyrda delarna av Pakistan blev en buffert i kampen mot Sovjet. Mujaheddins högkvarter och religiösa koranskolor fanns där. Allt hänger ihop. Instabilitet i Afghanistan påverkar Pakistan och tvärtom.
– Men det finns också talibanisering i Pakistan. Sedan länge finns djupa klyftor mellan rika och fattiga, exploatering, försummelse av utbildning och social service.
Allt detta ackumuleras och leder till instabilitet. Som jag ser det är problemen i Pakistan både skapade i Afghanistan och självframkallade.
Farooq Sulehria
Översättning Helena Espvall
