“Krisen skrämde folk att rösta ja”

12 oktober 2009

Nyheter, Utrikes

– Snarare än att skapa jobb, kommer Lissabonfördraget att tvinga fram nya nedskärningar i de offentliga utgifterna och därmed förvärra den ekonomiska krisen – i synnerhet för de fattiga. Det säger Patricia Mc Kenna från People’s Movement, irländsk systerorganisation till Folkrörelsen nej till EU, efter att folkomröstningen på Irland är över. En omröstning som resulterade i en klar seger för ja-sidan.

När alla röster var räknade i den irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget stod det klart att ja-sidan vunnit en storseger. Det slutgiltiga röstresultatet blev 67,13 procent för ett ja och 32,87 för ett förkastande av fördraget. I endast två av totalt 43 valkretsar vann nejsidan.
Valdeltagande blev 58 procent mot drygt 53 procent när irländarna röstade nej till samma fördrag.
Reaktionerna på valutgången är av förklarliga skäl helt olika.
Det politiska etablissemanget är påtagligt nöjt.
Margot Wallström pratar om ”det rätta resultatet för Irland”.
EU-kommissionens ordförande Barrosso säger att utgången på Irland ”visar på Europas positiva svar på den globala finansiella och ekonomiska krisen”.
EU-parlamentets ordförande Jerzy Buzek talar om att ”vi ska också tänka på dem som röstade nej därför att det är vår vana och vår sed att tänka på alla européer… Låt oss gemensamt skriva vår gemensamma europeiska historia”.
Tongångarna hos de som vill säga nej till Lissabonfördraget är helt annorlunda.
Patricia McKenna, ordförande för People’s Movement, anser att ja-sidan har utnyttjat den ekonomiska krisen för att skrämma folk att ändra uppfattning och rösta ja.
I åratal hade det talats om det irländska ekonomiska undret, och om en ekonomi som gick som på räls. Detta prat resulterade i tystnad för ett år sedan när spekulationsbubblan sprack. I dag har Irland en arbetslöshet på nära 14 procent.
Av en BNP-tillväxt på sex procent 2007 har blivit en minskning på tre procent under 2008. Budgetunderskottet är det högsta inom hela EU och har vuxit till nästan 13 procent av BNP, enligt Irlands centralbank.
De som kampanjat för ett ja har lovat irländarna att Lissabonfördraget ska råda bot på sådana dystra fakta.
Nej-sidan tror inte att det blir så.
Kamporganisationen CAUEC skriver efter att valet är klart:
– Även om vi accepterar utgången av folkomröstningen, menar vi att en ratificering av ett antidemokratiskt fördrag har skett med antidemokratiska metoder. Snarare än att skapa jobb kommer Lissabonfördraget att leda till nedskärningar av offentliga utgifter som kommer att göra recessionen värre, särskilt för fattiga människor.
Den andra folkomröstningen på Irland är över. Om Irland gått från askan in i Lissabonfördragets eld kommer Irlands befolkning att få svar på under de kommande åren.
Oavsett svaret på den frågan kommer irländarna inte att få rösta en tredje gång, nu när det politiska Europaetablissemanget äntligen fått som de vill.
Kjell Pettersson
kjell@internationalen.se

Källa: Folkrörelsen Nej till EU

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.