Bojkottade Nestlé instiftar pris: Vill ”förbättra förhållandena i utvecklingsländerna”

19 oktober 2009

Inrikes, Intervju, Nyheter

Den skandalomsusade livsmedelsjätten Nestlé är världens största livsmedelsföretag. Det har bland annat gjort sig känd som det mest bojkottade företaget i världen för sin marknadsföring av bröstmjölksersättning i tredje världen. Nestlé instiftar nu ett pris till förmån för utvecklingsländer.

”Tävlingsbidraget bör vara ett projekt som kan ge ökad näringskunskap, förbättra förhållandena i utvecklingsländerna eller ha en stor betydelse för tillgången till rent vatten”, skriver företaget.
Man kan fråga sig hur det kommer sig att detta omskrivna och utskällda företag instiftar ett pris för just den konsumentgrupp som drabbats hårdast av företagets missvisande marknadsföring.
Det är kanske lätt att dra slutsatsen att företaget helt enkelt vill kompensera för vad man ställt till med och därigenom förbättra sitt rykte. För att få Nestlés version tog Internationalen kontakt med Marie Louise Elmgren, Corporate Communication och CSR manager på Nestlé Nordic.
Den multinationella jätten Nestlé har legat i hetluften vid ett antal tillfällen, varav det mest uppmärksammade fallet på 1970-talet ledde till en bojkott av företaget.
Dess skyltprodukt, torrmjölk, marknadsfördes som bröstmjölksersättning för ammande kvinnor i utvecklingsländer. Denna bojkott som fortfarande pågår, har tillsammans med fortsatt kritik bland annat lett till att Nestlé numer etiketterar mjölkprodukter som till exempel ”coffee creamer” med uttalade varningstexter om att produkten ej ska användas som bröstmjölksersättning.
Men trots den massiva kritiken, som för övrigt gjort Nestlé till det mest bojkottade företaget i världen och trots att Nestlé antagit The International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes (som förbjuder främjande av bröstmjölksersättning) så fortsätter IBFAN, The International Baby Food Action Network, och många andra organisationer att verka för bojkott av Nestléprodukter.
2007 besökte Joanna Moorhead från the Guardian Bangladesh för att se om Nestlé hade ändrat sina metoder. Hon träffade många fattiga mödrar som hade besökt läkare vid amningsproblem och strax fått rådet att pröva mjölkersättning, något som familjerna inte har pengar till.
En läkare hon träffade berättade att tidigare var det mycket ovanligt med spädbarn som patienter. Nu utgjorde de 70 procent av patienterna. Flaskbarn får livsfarlig diarré, menade läkaren, bröstbarn förekommer praktiskt taget inte som patienter. Joanna Moorhead skriver att, trots den internationella koden som ska stoppa olämplig marknadsföring, ”så fortsätter företagen att underminera (amnings)- kampanjernas ansträngningar”.
I april i år berättar IBFAN i sin månadsrapport om ett exempel, en sex månaders flicka i Laos som 2008 dog på sjukhus i diarré och undernäring. Föräldrarna hade i tre månader uppfött henne på Nestlés Bear Brand Coffee Creamer, en produkt som har en bild av en nallemamma som håller en nallebaby i famnen som om hon ammar den. En undersökning på plats visade att 46 procent av de tillfrågade trodde att loggan betydde att paketet innehöll modersmjölksersättning.
Ett exempel på den märkliga marknadsföring som Nestlé ägnade sig åt så sent som i år. Och företaget hävdade, enligt månadsrapporten, att loggan Bear Brand skulle ändras under loppet av 2009.
Omkring 1,5 miljoner spädbarn dör varje år i utvecklingsländerna som en följd av att de inte ammas, enlig WHO, Världshälsoorganisationen.

Skandaler
Skandalerna kring Nestlé har varit frekventa under årens lopp och för cirka ett år sedan, i september och oktober 2008, kom larm från Hong Kong och Taiwan om att man funnit spår av melamin (en slags plast) i en kinesisk Nestlé-mjölkprodukt. Detta ledde till att Nestlé meddelade att man skulle börja dra tillbaka mjölkprodukter producerade i Kina.
Sent i september i år stod Nestlé åter i rampljuset när det upptäcktes att företaget köpte mjölk från gårdar i Zimbabwe, drivna av president Robert Mugabes fru Grace Mugabe. Detta trots att landet står under sanktioner från EU. Nestlé försvarar sig med att man som schweiziskt företag är befriad från EU-regler och att handeln därför var tillåten.
Enligt uppgifter från Nestlé har man nu avslutat handeln med de Mugabedrivna gårdarna.
Här svarar Marie Louise Elmgren, Corporate Communication och CSR manager på Nestlé Nordic, på frågor om företagets motiv till instiftandet av priset Nestlé CSV-Prize.
Hon förnekar helt att företaget ägnar sig åt någon olämplig marknadsföring till fattiga mödrar.
Hur kommer det sig att Nestlé instiftar ett pris till förmån för utvecklingsländer?
– Nestlé som är ett globalt företag, finns i mer än 85 länder och därmed i många utvecklingsländer där vi är en lokal arbetsgivare.. De långsiktigt ekonomiska och sociala utmaningar som världen står inför idag som befolkningsfrågan, tillgång till resurser och då särskilt vatten och mat kan inte lösas på kort sikt och inte enbart av myndigheterna. Företagen måste ta sitt ansvar för att bidra till lösningen.
För oss på Nestlé är Creating Shared Value (CSV-priset) som vi kallar det istället för CSR, det mest relevanta sättet att hantera detta. CSV betyder att vi skapar någon form av vinst för alla leden i kedjan, vilket borgar för långsiktighet.
Hur går detta ihop med Nestlés uppmärksammade och kritiserade marknadsföring av bröstmjölksersättning i tredjevärlden?
– Detta är en bra och relevant fråga. Tyvärr hänger kritiken kvar sedan 60- och 70 talen, då det inte fanns några regelverk för marknadsföring av modersmjölksersättning och då Nestlé, som många andra företag, agerade på ett sätt som vi idag bara kan beklaga. Mycket har hänt sedan dess och Nestlé följer de riktlinjer som Världshälsoorganisationen. WHO, tog fram 1981 och som antagits av respektive land.
Vem kan få priset och hur gynnar det fattiga länder?
– Nestlés CSV Prize delas ut till den enskilda person, NGO eller företag, som tagit fram ett projekt som bidrar till förbättrade förhållanden i utvecklingsländerna avseende nutrition, vatten eller jordbruksutveckling. Projektet ska drivas i liten skala men ska även kunna anpassas till större projekt.
Enligt uppgift befinner sig Nestlé fortfarande under bojkott – hur påverkar det ett sådant här pris?
– Det är alltid tråkigt när bojkott används som vapen, särskilt när så mycket har gjorts sedan 60-70-talet. Visst kan det påverka priset, men vi hoppas naturligtvis att gemene man ska förstå att priset i sig borgar för en långsiktigt hållbar utveckling av såväl vatten-, som nutritions- och jordbruksprojekt. Prissumman går inte till vinnaren som sådan utan till att driva projektet/projekten vidare.

Liza Ahnland
liza@internationalen.se

, , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.