Politiker pressades av oroliga Hammarkullenbor
Motståndet mot nedskärningarna växer
Opinionen och motståndet mot nedskärningarna i Göteborgsförorten Hammarkullen ökar nu inför politikernas beslut om nästa års budget, då 45 miljoner ska skäras bort.
På ett välbesökt möte i veckan pressade oroliga och arga Hammarkullebor stadsdelsnämndens politiker. Nu arrangerar det nybildade nätverket namninsamlingar och demonstrationer inför beslutet i slutet av oktober.
I tisdags kväll hölls ett möte i kyrkan i Hjällbo, en av de förorter som ingår i stadsdelen Lärjedalen, där också områdena Hammarkullen och Bergum ingår. Ett drygt sextiotal ungdomar, föräldrar, lärare och andra boende från framför allt Hammarkullen hade samlats för att ställa stadsdelsnämndens politiker till svars.
För tre veckor sedan antog en enig stadsdelsnämnd en ”budgetstrategi” som syftar till att 45 miljoner ska skäras ner, över alla verksamheter. Inte minst drabbas barn och ungdomar genom försämringar på förskolor, skolor och fritidsgårdar.
Stämningen på mötet var allvarlig, luften fylldes av både oro och ilska. Anita Molin, mellanstadielärare på Emmaskolan i Hammarkullen, begärde tidigt ordet.
– Jag är mycket mycket mycket orolig för hur det ska gå för våra barn. Och förbannad! Vi tvingas hela tiden bryta mot skollagen på grund av de nedskärningar som redan gjorts, sade hon, och krävde att de närvarande nämndpolitikerna skulle ta ställning. Antingen fortsätta försämra för barnen och bryta mot skollagen eller gå barnen till mötes, följa lagen och skjuta till de resurser som krävs.
– Ni stadsdelspolitiker kan inte gömma er och skylla på dem som styr i kommunen, på regeringen eller på krisen. Ni måste klart och tydligt deklarera ”jag säger stopp!” och säga nej till nedskärningarna, sade Anita Molin och fick applåder.
Något sådant besked kom dock inte från de närvarande politikerna. Shadiye Heydari, socialdemokratisk nämndordförande, svarade tvärtom att de kommer att genomföra nedskärningar.
– Vi ska göra vad vi kan och titta på frågorna när tjänstemännens förslag blir färdigt. Men det kommer att bli försämringar, det är helt klart. Det är inte roligt, men alla måste vara med och spara, sade Shadiye Heydari.
Lojala med barnen
Politikerna fick dock som mothugg lyssna på ett stort antal starka opinionsyttringar från mötesdeltagarna. Mikael Ljungkvist, Hammarkullebo och lärare i en av skolorna i området, var påtagligt berörd när han beskrev att marginalerna i skolan redan är uppätna.
– Varje dag förra året gick jag hem från jobbet och mådde dåligt. Vi är lojala med barnen och jobbar gärna hårt för deras skull. Men när resurserna inte finns så räcker man ändå aldrig till! Vi känner oss som packåsnor, men vi tänker inte vara packåsnor längre. Folk har börjat tröttna, sade Mikael Ljungkvist.
Han är en av de drivande krafterna i nätverket Hammarkullen mot nedskärningar – för en levande förort som bildades i augusti. Nu planerar nätverket opinionsyttringar och protester inför stadsdelsnämndens budgetbeslut den 27 oktober. På ett par av skolorna i Hammarkullen har lärarna samlats till tvärfackliga möten för att diskutera situationen och en namninsamling, ”Nu är det allvar!”, sprids i skolorna och bostadsområdet med kravet ”Vi accepterar inte mer nedskärningar”.
Efter mötet i onsdags överlämnade åttondeklassaren Hajer Alsaidan – en av de mest aktiva ungdomarna i kampen för fritidsgårdarna i somras – de namnunderskrifter de hittills samlat in i hennes skola till nämndordförande Heydari. Flera talare på mötet betonade att inspirationen från ungdomarnas framgångsrika kamp för fritidsgårdarna kan stimulera det fortsatta opinionsarbetet mot nedskärningarna.
– Nu måste vi bli ännu fler, sade läraren Anita Molin efter mötet.
Liknande nedskärningar som i Lärjedalen planeras i alla Göteborgs stadsdelar inför besluten om nästa års budgetar. Motopinionen börjar nu sprida sig och växer fram i fler områden.
Text och foto: Björn Rönnblad
I förra veckan fick boenden i Örtagården, ett område i sydvästra delen av Rosengård inbjudan att delta i möte angående oroligheterna och för att få lungt i Örtadården. På tisdagen 29 september samlades runt 100 personer i Folkets hus källarlokal. Representanter från kommunala bostadsbolaget MKB , Stadsdelsvärdar och polisen var närvarande.
MKB ville genom att bjuda in alla positiva krafter komma till lösningar att skapa en stabil stadsdel. Bostadsbolaget är tagen på sängen då det inte har förekommit oroligheter innan på Örtagården sa en av representanterna. Det har startats en intensiv dialog mellan polisen och bostadsbolaget även om attityden har varit avvaktande för att se om detta är ett övergående problem. Man antyder att några från andra områden kommer till Örtagården då det har lugnat ner sig i Herrgården.
Ingen uppmärksammade ungdomarnas frånvaro på dagens möte som om man inte överhuvudtaget hade förväntat sig att ha även de med i dialogen. Det fanns ingen annan som förde deras talan heller. Mötet förvandlades snabbt till ett tribunal mot de barn och unga som står bakom oroligheterna och de dömdes ut i sin frånvaro. Förslag på åtgärder kom från ilskna män och en kvinna som föreslog utvisning, fängelsestraff, uppsägning av lägenhet, massarrest, övervakningskameror, civilpoliser, vakter och uppmuntran till angiveri med vilkoren att få skydd från polisen i gengäld.
Polisens och bostadsbolagets representanter kommenterade förslagna åtgärder: även om det är svårt att lagföra de mindreåriga är det bra att lagföra de äldre för att de yngre ska se att de kan åka dit. Polisen sa också att i Rosengård vågar folk inte att vittna. Förmodligen har tillstånd till övervakningskameror i Bennetsväg skickats in till länsstyrelsen. Även MKB tyckte att övervakningskameror är en bra lösning som kan skapa lugn. Man pratade om unga som inte sköter sig som om de var främmande personer som inte har med oss att göra, avpersonifierade och utan identitet. Polisens representant påstod att några har gått så långt att det inte går att få de tillbaka till samhället.
Varför klämrar sig de äldre männen fast vid hårdare tag mot sina egna? Har de förlorat kontroll över sina barn och känner sig odugliga? Hur länge ska vi fortsätta att missakta våra barn och ungdomar?
Myndigheter och de ansvarigas avsaknad på konkreta och långsiktiga lösningar bidrar till ännu mer spänningar i Rosengård. Bestående konflikter och sättet problemet läggs fram kan gynna skapande av egen apartheid där olika grupper av människor ställs mot och förtrycker varandra. Barnen och ungdomarnas mänskliga och sociala rättigheter kränks. Polisen och socialen får medhåll från de auktoritära krafterna och därmed får öppna händer att agera som de vill.
Även om vi är långt ifrån de getton i Sydafrika under apartheidregimen är det svårt att låta bli att tänka på Bantustan eller så kallade hemländer där sydafrikanska regeringen tillsatte en ledare som styrde området enligt egna traditioner. I inbjudanbrevet stod att boende i Örtagård är absolut de viktigaste personerna för att skapa ett tryggt och lugnt bostadsområde. Att myndigheter och bostadsbolagen för över ansvaret på skapandet av trygghet till de boende själva är ett bra och fungerande sätt att individualisera de problem som samhället skapar och har lösningar till. Folket måste ta ansvar och sköta sig själva är budskapet.
De föreslagna åtgärderna på mötet den 29 september kan bara skapa osäkerhet, mer isolering och hindra gemenskap.
Det är nödvändigt för ungdomar i Rosengård att ta tillbaka sitt självförtoende, självkänsla och självrespekt. Det är nödvändigt att sociala rörelser solidariserar sig med barn och ungdomar i förorterna.
[...] till gangstergäng osv. Men också med andra konsekvenser förstås, i form av ökande organiserat motstånd mot [...]
[...] Bloggat: Nando, Mitt livs bibliotek, Greiderbloggen, SKV-bloggen, I media: Gbg Fria1, 2, Internationalen1, 2, GP1, 2, Läs även andra bloggares åsikter om Nedskärningar, Protester, Bibliotek, Kultur, [...]