Vilket folkhem knycker Reinfeldt?

14 september 2009

Krönika, Nyheter

”Folkhemmet, nya (M)odeordet”, skrockade Dagens Nyheter (27 aug) inför Reinfeldts oblyga användning av ord som ”arbetarparti” och ”solidaritet” vid moderatstämman i Västerås häromsistens. Och säkert tyckte mer än en gammelsosse att måttet var rågat. Får man stjäla hur som helst i politiken?

Men i själva verket kanske Reinfeldt bara är på väg att gå i barndom. Termen ”folkhemmet” myntades ju inte alls av socialdemokraterna utan av högermannen Rudolf Kjellén på 1910-talet – för att sedermera knyckas av Per Albin Hansson i sitt uppmärksammade folkhemstal 1928.

En på den tiden ganska fräck kupp eftersom Kjelléns term inte alls handlade om demokratisk utjämning utan om mörkblå nationalism. Till skillnad från 1800-talshögerns förkärlek för kyrkan, konungen och ståndssamhället propagerade Kjelléns dåtida ”unghöger” för en nationalism som kunde mobilisera folkets massor kring staten. Mot 1789 års idéer – den franska revolutionens demokratiska ideal – ställde Kjellén ”1914 års idéer”. Med dessa menade han den germanska ledarskapstanken där folket genom staten följde sin naturliga ledare. Han myntade i sammanhanget ännu ett ord som skulle vinna stor popularitet efter första världskriget, ”nationalsocialism”.

Och han dolde inte sin uppfattning om demokratin. ”Vad frihetens och jämlikhetens missbruk kräver är folkhövdingen, som garanterar ordning och rättvisa.” Dennes välde ska vara en ”diktatur” byggd på folket, ansåg Kjellén. För människorna ”vill ha en herre” men samtidigt leva i illusionen om att de själva har sista ordet. ”På denna motsägelse vilar den nya statsformen”, sammanfattades budskapet.

Vems folkhem månne det vara Reinfeldt famlar efter i det ideologiska minnets dunkla vrår?
– Frihet är inte en negation till staten, förklarade Fredrik Reinfeldt för pressen efter stämman.
”Du tog orden ur mun på mig”, viskade Kjellén belåtet från Uppsala gamla kyrkogård.

Håkan Blomqvist

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.