Svindleriet mot skolpengen

14 september 2009

Inrikes, Nyheter

– Entreprenörer vill ha avkastning på insatt arbete och kapital, det vill säga kunna göra vinst. Utan vinst, inga företag. Utan företag ingen valfrihet. Så enkelt och så svårt är det.

Dagens Nyheters ledaravdelning gick i taket när oppositionsborgarrådet i Stockholm Carin Jämtin (S) i augusti ifrågasatte det rimliga i att skattepengar tankas rakt ner i friskolornas aktieägarfickor. Högst hoppade förstås nyliberalen Camilla Ström och varnade för att sossarna ville återinföra ”mediokratin” från ”de missriktade egalitetssträvandenas utmarker.” På svenska: jämlikhetsförsöken.
Sedan stormen mot Jämtin och Mona Sahlins försäkran att stockholmskamraten bara menade ”oskäliga vinster” har rapporterna duggat tätt om geschäftet med skolpengarna. De skattefinansierade vinsterna hos friskolekoncerner som Wallenbergägda Kunskapsskolan, Academedia och Pysslingen planeras att användas för att köpa upp flera skolor och expandera utomlands.
”Det här kan bli en framtida svensk exportindustri. Själva basen för utlandssatsningen är de vinster vi gör nu”, förklarar huvudägaren till Kunskapsskolan optimistiskt för DN 22 augusti.

Högre vinst
Med hjälp av den svenska skolpengen samlas alltså vinster för att ta över skolor och starta lukrativ verksamhet i andra länder. Hur det är möjligt med sådana vinstmarginaler klargörs i en serie DN-artiklar som är rena dolkstöten mot tidningens ledarredaktion. ”Färre lärare ger högre vinst”, förklarar en skolchef på Kunskapsskolan som medvetet satsar på låg lärartäthet, något som bekräftas av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i hennes larm om försämrad arbetsmiljö för lärare på friskolorna.
Friskolorna behöver ju inte heller betala kommunens s k overheadkostnader och kan alltså ansamla sina överskott istället för att dessa fördelas till skolor som har det tyngre. Det handlar om stora resurser där de kommunala skolorna får behålla 72 procent av skolpengen medan friskolorna får ut hela beloppen.
En metod för friskolor att rekrytera elever till sin vinstgivande verksamhet avslöjades också under perioden (DN 17 augusti) när Institutet för Näringslivsforskning påvisade hur friskolor systematiskt satte högre gymnasiebetyg på sina elever. Välj Procivitas Privata i Helsingborg eller Victor Rydberg i Djursholm och dina slutbetyg lär bli högre än hos den kommunala skolan – trots jämbördiga resultat på de nationella proven!

Högre bety som bet
Så medan friskolekoncerner lockar elever genom betygsinflation, samlar vinster på skattebetalarnas skolpengar, undslipper kommunala kostnader och expanderar för att göra vinster internationellt dräneras den kommunala skolan på resurser. Ett trettiotal kommunala skolor i Stockholmsområdet ser fram mot svidande nedskärningar i höst – situationen på många håll i landet är än svårare.
”Utan vinst, inga företag.”
Även om det är skattebetalarna som ska pumpa in pengarna och tömma den gemensamma skolan på resurser och valmöjligheter.
Kapitalets bröd på det gemensammas död.
Så enkelt och så svårt är det.

Håkan Blomqvist
intis@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.