Varsel på löpande band – hårdast drabbas kommunerna i Västra Götaland

16 juli 2009

Inrikes, Nyheter

Medan antalet varsel nu minskar inom många sektorer – bland annat industrin – så ökar varslen i kommunerna.
1 200 anställda varslades i juni runtom i landets kommuner.

– Det är de högsta siffrorna vi sett sedan 1990-talskrisen, säger Hans Tydén, analytiker på Arbetsförmedlingen, till SKTF-tidningen. I april 1992 varslades 1 836 kommunanställda om uppsägning.

Hårdast drabbade hittills är kommunerna i Västra Götaland. I Vänersborgs kommun varslades 162 anställda om uppsägning i juni, vilket är det största varslet någonsin i kommunen.

Det ökade antalet varsel i kommunerna beror på att dessa ligger senare i konjunkturcykeln, menar Hans Tydén.
– Industrin ligger först, sedan sprider sig effekterna därifrån. Eftersom krisen är importerad var det framförallt exportindustrin som drabbades till en början, men sedan har det spridit sig till övriga verksamheter. Sist i den kedjan brukar de kommunala verksamheterna vara. Kommunerna drabbas när skatteunderlaget börjar vika och kostnaden för arbetslöshet börjar öka, säger Hans Tydén.

Politiska beslut som tillför kommunerna mer pengar i form av till exempel skattehöjningar och ökade statsbidrag till kommunerna skulle kunna ändra den utvecklingen, menar Hans Tydén i en intervju med Sveriges Radio.

Arbetsförmedlingen räknar med en förhållandevis hög andel varsel inom kommunerna det närmaste året.

Internationalen tog kontakt med Kommunals Maria Hansson, ombudsman på enheten för arbetsrätt och kollektivavtal, för att höra hur fackförbundet ställer sig i frågan.

Hur drabbar detta medlemmarna?

– Färre personer får dela på en större mängd arbete. Det skulle behövas att politikerna reducerar antalet arbetsuppgifter, vilket inte är så troligt att det kommer att ske. Effekterna blir istället arbetsskador på grund av överbelastning, vilka visar sig först efter flera år.

Hur ser er prognos för varsel och uppsägningar ut?

– Vi har inte någon egen prognos och ifrågasätter inte Sveriges Kommuner och Landstings siffror. Man kan göra besparingar på olika sätt. Hos enskilda arbetsgivare kan det finnas möjligheter till besparingar som inte drabbar personalen. Det måste finnas någon slags långsiktighet vilket gör att neddragningar inte måste ske just nu utan på längre sikt. Istället för att varsla kan man vänta tills folk går i pension. För övrigt så ser vi att man väntar in i det längsta med att ta in vikarier på arbetsplatserna.

Blir det många fler deltidsanställningar nu?

– Nej, det verkar inte så hittills. En och annan arbetsgivare har velat men vi går inte med på varken sänkta sysselsättningsgrader eller frysta löner. Ända sedan 90-talskrisen har arbetsgivare använt sysselsättningsgrader som dragspel. 55 procent av våra medlemmar – anställda inom kommunerna och landstingen – har en deltidsanställning. Sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 88,5 procent av heltid och för visstidsanställda är den 45,8 procent av heltid. Det går inte att spara mer på våra medlemmars villkor.

Hur stor andel av de drabbade är kvinnor?

– Inom den kommunala sektorn, för vårt avtalsområde, finns 85 procent kvinnor. 80-90 procent av undersköterskorna är kvinnor. I barn- och äldreomsorgen är andelen också stor. Det är inte 100 procent av de drabbade som är kvinnor men närapå.

Hur påverkar varslen lönerna?
– Inte alls just nu, men de flesta fackförbund kommer att förhandla om sina avtal nästa år. Vi hävdar att det finns utrymme för löneökningar vilka är en förutsättning för en bra ekonomi. Genom de ökade lönerna upprätthålls köpkraften som är en drivkraft för ekonomin.

Vilken är lösningen på denna situation?
– Lösningen är mer skattepengar till kommunerna så att det skapas arbetstillfällen som ger skatteintäkter.
Det värst drabbade länet är Västra Götaland med 616 varsel mellan januari och juni månad, medan Västerbottens län kommer undan relativt lindrigt med 37 varsel för samma period.

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.