Sverige som EU:s ordförandeland

09 juli 2009

Inrikes, Nyheter

EU-medlemmen Sverige har just under högtidliga former startat sitt halvår som ordförandeland.
Klimatet blir en av de stora frågorna under denna ordförandetid, med en första kulmen vid världstoppmötet i december i Köpenhamn.

Köpenhamnskonferensen är tänkt att utmynna i ett nytt globalt klimatavtal. En av regeringens knepiga frågor blir att om möjligt hålla ihop EU-länderna inför konferensen, och förhandla fram en ”bördefördelning” inom EU.
Och det kommer att handla mycket om koldioxidutsläpp.
Systemet med att införa utdelning av utsläppsrättigheter och rätten att handla med dem infördes 2005 och var tänkt som ett ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Det skulle löna sig för företagen att minska utsläppen och bli dyrt att öka dem.
Systemet är nu inne på sin andra period inom EU.

Tal om klimat
Statsminister Fredrik Reinfeldt avslutade mycket riktigt Almedalsveckan häromdagen med att tala om klimat och miljö, och hävdade att handeln med utsläppsrättigheter och koldioxidskatt var de viktigaste verktygen för att minska utsläppen.
Frågan är hur Sverige har hanterat sina egna utsläppsrättigheter.
Svenska Dagbladet skrev i maj att den förra omgången utsläppsrätter (2005-2007) slutade i ett fiasko i Sverige. Industriföretagen fick alldeles för stor tilldelning. Detta avslöjade SvD för två år sedan, skriver tidningen.
Den nya rundan som påbörjades 2008 ledde till ett nytt fiasko, skriver tidningen nu.
En av tidningens kommentatorer, Jonas Fröberg, skriver i en kolumn 30 april en rosenrasande vidräkning med systemet. Han använder ord som ”skandal”, ”totalhavererat”, ”dysfunktionellt” och avslutar med orden: ”Men att de sju största bolagen med de största utsläppen alla nu badar i skattepengar sätter tilltron till hela systemet i gungning.”
Det Jonas Fröberg är upprörd över är att ”SvD har granskat de sju största utsläpparna i industrin – som fullkomligen drunknade i tilldelade utsläppsrätter 2008 – de har fått 117,5 miljoner för många utsläppsrätter under 2008. Jo du läste rätt: över 100 miljoner utsläppsrätter. Hade de sålt dessa när priset var som högst i somras hade de tjänat mer än 1,3 miljarder kronor – utan att behöva dra ned utsläppen”.
När Svenska Dagbladet nyligen granskade sju storföretag framkom det att dessa tjänade hundratals miljoner på att sälja utsläppsrätter, rätter som de fått gratis tilldelade av Naturvårdsverket. SSAB sålde förra året sådana utsläppsrätter för 240 miljoner kronor.
Tillsammans tjänade de sju storföretagen förra året 440 miljoner på att sälja sitt överskott av utsläppsrätter.

De som tjänar mest
Den första perioden av utdelning och handel med utsläppsrätter pågick 2005-2007. Den nya perioden påbörjades 2008, och då sänktes tilldelningen något. Ändå har de flesta storbolag som SvD granskat fått alldeles för mycket, enligt tidningen.
De företag som tjänar mest pengar på att sälja överskottet av utsläppsrätter är också de som släpper ut mest koldioxid enligt SvD:s undersökning.
Naturvårdsverket som delar ut rätterna kan inte ändra på utdelningen även om lågkonjunkturen ändrat på produktionen för många företag.
– Det är miljödepartementet som skriver förordningen och tilldelningsprinciperna är fastställda för hela handelsperioden, säger Elisabeth Öhman, klimathandläggare på Naturvårdsverket, till Svenska Dagbladet.
Den nya handelsperioden pågår 2008-2012, och utdelningen bygger på företagens prognoser över hur mycket de behöver.
Att företagen gör vinst på att sälja rätterna betraktar inte miljöminister Andreas Carlgren som ett problem.
– Det visar ju att det går att fortsätta att minska utsläppen och det är precis vad vi kommer att göra, sade han till TT 2 maj.
Miljöorganisationerna har invändningar.
– Det är inte rättvist att de som släpper ut mest får högre tilldelning. Eftersom utsläppsrätterna är gratis fungerar det som ett slags statsstöd för dessa bolag, säger Martina Krüger, ansvarig för klimat- och energifrågor på Greenpeace, till Svenska Dagbladet 29 maj.
Och Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen (SNF), säger till TT 2 maj:
– Det är barockt att tjäna så mycket pengar när man borde betala för att släppa ut.
Nedräkningen till Köpenhamnskonferensen har börjat, ordförandeperioden har börjat, och i Aftonbladet 1 juli skriver Lena Mellin att ”det blir en mardrömsförhandling” när EU:s 27 medlemmar ska enas om hur notan för minskade utsläpp ska fördelas mellan rika och mindre rika länder. En förhandling som Fredrik Reinfeldt ska leda.

Gunvor Karlström
gunvor@internationalen.se

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.