Utslätad valkampanj och ohöljda privilegier
Just nu pågår valkampanjen inför valet till EU-parlamentet den 7 juni. Debatterna har varit oklara, affischkampanjerna och tevefilmerna utslätade, och oron för vad Piratpartiet kan ställa till med är uppenbar. Dessutom börjar människor i EU uppröras över parlamentarikernas okontrollerade privilegier.
Bland valparollerna finns till exempel ”Använd din röst för Sveriges bästa” (M), ”Jobben först”, (S), ”Ja till Europa” (FP), ”Ett Europa som värnar freden” (KD), ”Din EU-kritiska röst” (VP), ”Rösta för Europas Förenta krafter den 7 juni!” (C), ”Höj temperaturen i EU-parlamentet. Inte i världen” (MP).
De har med viss rätt kritiserats för vaghet och för att i det närmaste sakna innehåll.
Kampanjen har kommit att beröra allt möjligt utom kanske just det som brukar avgöras på EU-nivå. Reklamfilmer om alkoholpolitik och debatter om euron, som inte är frågor för EU-parlamentet.
Partierna satsar förstås mycket mindre pengar på EU-valet än på riksdagsvalen, och har siktet inställt på nästa års riksdagsval i stället.
Högre deltagande
Förtidsröstandet har redan startat och enligt preliminära siffror skulle det kunna bli ett högre valdeltagande än vid förra EU-valet.
I förra EU-valet röstade 37,9 procent av svenska väljare, jämfört med 58 procent som var EU-snittet. Samtidigt säger flera opinionsundersökningar att var tredje väljare fortfarande inte har bestämt sig för vilket parti de vill rösta på.
Aftonbladet passar på att mitt i valkampanjen starta publiceringen av en regelbunden månatlig väljarbarometer – hur skulle de tillfrågade rösta om det var val till riksdagen nu? Den första mätningen visar att regeringsblocket (44,8 procent) och oppositionsblocket (46,7 procent) ligger väldigt lika, samt att Sverigedemokraterna skulle bli vågmästare om det var riksdagsval idag.
De mätningarna behöver däremot inte säga så mycket om hur det går i EU-valet. Där säger en mätning att det är Piratpartiet som ligger på 6,1 procent (SvD/Sifo) och slår ut Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I Storbritannien har dagstidningen the Telegraph uppmärksammat en av de större parlamentariska skandalerna i landet genom att publicera vad landets parlamentariker får ut ersättning för. De fräcka räkningar som sänts in chockade väljare (dränering av vallgrav vid ett 1200-talsslott till exempel). Parlamentets talman tvingades avgå, för första gången sedan 1695. Både labour och tories var inblandade.
Toryledaren David Cameron flög upp och förklarade i ett uttalande att det var dags att åtgärda maktförhållandena i Storbritannien. ”Vi behöver en bred, omfattande radikal omfördelning av makt”, sade han.
Oxfordprofessorn Vernon Bogdanor skriver att eftersom de rasande väljarna inte har några parlamentspartier kvar att rösta på finns det risk att det rasistiska BNP kommer in i EU-parlamentet, genom proteströster.
Till detta påpekar Mats Persson i the Guardian att brittiska parlamentsledamöter åtminstone måste visa upp kvitton. EU-parlamentarikerna ”kan kräva 363 000 pund (cirka 4,3 miljoner kronor) i utgifter per år utan att visa upp det minsta kvitto”. Han berättar också om den svenske EU-parlamentarikern Jens Holm (V) ”som kämpar för att reformera systemet och berättar hur han naivt gick för att lämna in sina kvitton på reseutgifter när han först kom till Bryssel. På parlamentets sekretariat sa man bara: Vi är inte intresserade av era kvitton.”
Gunvor Karlström
gunvor@internationalen.se
