Pirater eller frivilliga kustvaktare?

18 maj 2009

Nyheter, Utrikes

Insatserna för att stoppa de somaliska piraterna fortsätter, och Sverige ska delta i den EU-styrka som nu sätts in.
Men den främsta drivkraften bakom kapningarna är kompensation för utfiskning och illegal dumpning av giftigt avfall, som flera europeiska länder är inblandade i.

Piratattacker på skepp som passerar Somalias kust gick upp från 41 år 2007 till 111 år 2008, enligt Afrikaskribenten Todd Pitman. Sedan januari i år har omkring sjuttio skepp attackerats. Den högprofilerade fritagningen av den amerikanske kaptenen Richard Phillips i mitten av april har satt tonen för mycket av rapporteringen kring piratverksamheten. Phillips och den insatsstyrka som i samband med fritagningen dödade tre mycket unga somaliska pirater beskrivs gärna som hjältar.
Men i Somalia är det snarare piraterna som ses som hjältar. Enligt en somalisk undersökning stöder sjuttio procent av befolkningen piratverksamheten som en form av “nationellt försvar”, och de många intervjuer som gjorts med somalier bekräftar denna bild.

Bakomliggande orsaker
Bakgrunden är den brist på kontroll över Somalias kust och vatten som tog vid i och med inbördeskriget 1991. FN:s sändebud till Somalia, Ahmedou Ould-Abdallah, sade till Al Jazeera i slutet av förra året att FN hade ”trovärdig information” om att europeiska och asiatiska företag illegalt dumpade giftigt avfall – inklusive radioaktivt kärnavfall – utanför landets kust, och att rykten om dumpningen pågått sedan början av 1990-talet. Men i och med tsunamin 2004, sveptes mängder av behållare för avfall upp till ytan och misstankarna blev ett faktum. Kustbefolkningen då hade länge lidit av sjukdomar, utslag, deformerade barn, och död.
Ahmedou Ould-Abdallah menar att europeiska regeringar inte är direkt iblandade i dumpningen, men när the Independents Johann Hari frågar honom vad regeringarna gjort för att stoppa detta, blir svaret: ”Ingenting. Ingen uppstädning har ägt rum, ingen kompensation, inget förebyggande.”
Europeiska skepp hade också länge fiskat ut Somalias vatten på olaglig väg, så till den grad att det blivit i stort sett omöjligt för inhemska fiskare att försörja sig.
Till att börja med tog sig somaliska fiskare ut till olika skepp och kapade dem för att kräva ”skatter” av dem som kompensation för utfiskningen och dumpningen, och de kallade sig för Somalias frivilliga kustvakt. ”Vi anser inte själva att vi är havsbanditer, vi anser att havsbanditerna är de som illegalt fiskar och dumpar i våra vatten… Tänk på oss som en kustvakt”, sade piratledaren Sugule Ali till the New York Times.

Stora Summor
Piraterna kräver stora summor för den gisslan de tar, ofta flera miljoner amerikanska dollar per skepp. Enligt Todd Pitman drog de in sammanlagt 30 miljoner dollar på 42 skepp förra året. En av piratledarna säger till Al Jazeera: ”Somalias kustlinje har förstörts, och vi menar att dessa pengar inte är någonting i jämförelse med den förstörelse vi sett i havet.”
Men egentligen är kapningarna organiserade av krigsherrar som står för kapitalet och bedriver illegal handel, medan fiskarna utnyttjas för en bråkdel av pengarna, hävdar officiella brittiska och amerikanska källor. Kapningarna har dock fått större proportioner internationellt och får effekter som rör stormaktspolitiken. När till exempel ett ukrainskt skepp lastat med vapen kapades i september förra året, rådde stor oro i USA. Men snarare än att överväga att attackera skeppet för att frita gisslan, prioriterade den amerikanska insatsen att se till att skeppet inte lastades av, då de menade att det fanns risk för att vapnen skulle säljas till islamistiska upprorsgrupper som bekämpar Somalias svaga USA-stödda interimregering. Men under tiden kapningen pågick sade piraterna till the New York Times:
– Somalia har lidit många års förstörelse på grund av alla dessa vapen. Vi vill inte att lidandet och kaoset ska fortsätta. Vi kommer inte att lasta av vapnen. Vi vill bara ha pengarna.
Sveriges regering accepterade i mars uppdraget att skicka minst 160 personer till Somalia under högst fyra månader i EU:s marina insats, framförallt för att skydda FN:s humanitära hjälpsändningar från kapningar ”samt förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri utanför Somalias kust”, rapporterar Dagens Nyheter.

Linn Hjort
linn@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.