ArbetarInitiativets kandidater (8)

    Kandidat nr 23: Tamineh Mam Mustafa, undersköterska, Göteborg

    taminehTamineh har varit politiskt aktiv i större delen av sitt liv. Efter att ha sett förtrycket mot kvinnor och arbetare i Iran från diktaturen ansökte hon medlemskap som 16åring i Irans kommunistiska parti-komalah. För sin politiska kamp i Iran fick hon fly landet.
    I Sverige har hon i år blivit medlem i Rättvisepartiet Socialisterna. Tamineh är fackligt aktiv och sitter i styrelsen för kommunal sektion 20 i Göteborg.
    – Jag ställer upp som kandidat för ai för att det är ett steg i rätt riktning i ett samarbete mellan vänstern och fackligt aktiva. Det behövs ett verkligt alternativ och detta kan vara början på det. Mer samarbete behövs mellan de socialistiska partierna. Tillsammans blir vi starkare.

    Kandidat nr 30: Hans Bergstedt, programkonstruktör, Sundsvall

    hans-bergstedt1– Programmerare. Jobbar med systemutveckling på Försäkringskassan. Lång facklig erfarenhet inom både arbetar- och tjänstemannafack. Medlem i Socialistiska Partiet. Har börjat engagera mig i klimatfrågan som får allt större betydelse för jordens framtid. Jag hoppas att Arbetarinitiativet blir ett avstamp mot ett nytt antikapitalistiskt alternativ i svensk politik.

    Kandidat nr 32: Per Johansson, sjuksköterska, Sundsvall

    s-vall– Det var miljöfrågorna som gjorde mig politiskt intresserad i tonåren. Detta kom ganska naturligt eftersom jag var fiskeintresserad, orienterare och rent allmänt rörde mig mycket i naturen. Att det är storföretagens vinstintressen som styr ekonomin och inte miljöhänsyn, gjorde att jag snabbt tog till mig socialistiska idéer om demokratiskt styre av ekonomin. Jag blev på allvar politiskt aktiv då jag i 20–års åldern kom i kontakt med RS, som på den tiden hette Offensiv.

    – Jag är född och uppvuxen i Norrbotten men bor sedan några år i Sundsvall med familjen. Idag är jag engagerad i en Rädda Vården-kampanj mot de rekordstora nedskärningarna i Västernorrlands landsting. Etablissemangets politiker, som varje valår lovat satsa på vård omsorg, har istället genomfört rekordstora nedskärningar. På Sundsvalls sjukhus, där jag själv jobbar, planerar ett politiskt enigt landsting att sparka 500 anställda. En sjättedel av de anställda! Det ser lika illa ut i kommuner och i landstinget i övriga västernorrland. Någon gång måste vi säga stopp och kämpa för att försvara jobben och säkerheten för patienterna!

    – Jag hoppas att Arbetarinitiativet kan visa en väg framåt och att vi kan skapa entusiasm kring kampen för att bygga upp en ny kämpande arbetarrörelse. En kämpande arbetarrörelse är något som vi aldrig har behövt så mycket som idag!

    Kandidat nr 33: Olga Bruce, pensionär, Täby

    olga– Jag har varit bibliotekarie men är numera pensionär. I slutet av 60-talet anslöt jag mig till den revolutionära vänstern. I Socialistiska Partiet har jag varit medlem sedan det bildades. Vi beskylldes för att vara revolutionsromantiker, men det handlade inte om romantik utan om engagemang.

    – Nu pågår istället en borgerlig revolution för kapitalismens stärkande i rasande fart. Det är syftet med privatiseringarna. Ännu på 70-talet kunde vi inte i vår vildaste fantasi föreställa oss att sjukhus och skolor skulle säljas ut och marknadsanpassas. De hetsar oss med sin tillväxtpropaganda. Utan tillväxt ingen välfärd får vi höra. Jag kallar denna tillväxt för missväxt, för det som växer är privata förmögenheter, krigsindustri och energiförbrukning, medan välfärden hela tiden får minskade resurser.

    – Jag har deltagit i otaliga demonstrationer – mot Vietnamkriget, mot kärnkraften, mot EU, mot Irakkriget. 1981 gick jag med i fredsmarschen genom Danmark. Många andra men inte jag tog färjan över till Kiel för att fortsätta marschen till Paris. Fredsmarschen var ett kvinnoinitiativ. Vi krävde ett atomvapenfritt Europa. På nytt fick jag uppleva hur hoppet om en annan värld framkallade en stor folkrörelse, en fredsrörelse.

    – Idag tycker jag att vi, istället för att invänta nya börsuppgångar, ska återkomma med det gamla men alltid lika radikala kravet på en rejäl arbetstidsförkortning utan lönesänkning. Lika angeläget är ett alternativ, nyttig och energisnål produktion, vilket förutsätter att kapitalets makt över investeringar och produktion avskaffas.

    – Upplös den bombande försvarsalliansen NATO! Jag är säker på att massor av EU-medborgare kommer att instämma.

    Subscribe

    Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.