ArbetarInitiativets kandidater (11)

    andreas-nymanKandidat nr 41: Andreas Nyman, spårvagnsförare, Årsta

    – Jag heter Andreas Nyman, är 36 år, nybliven pappa och bor i Årsta i Stockholm med min sambo.
    – Jag jobbar som spårvagnsförare på Tvärbanan och Nockebybanan sedan två år tillbaka. Innan dess körde jag tunnelbanans gröna linje till och från i tio år.
    – För ungefär fyra år sedan blev jag fackligt aktiv i Syndikalistiska driftsektionen i tunnelbanan. Jag hade sett hur villkoren för oss som arbetar i Stockholms kollektivtrafik hade försämrats sedan landstingets borgerliga majoritet lagt ut driften på entreprenad. Jag tror att vi som faktiskt arbetar är de som bäst vet vilka frågor som är viktigast på just vår arbetsplats och att vår yrkeskunskap ger oss en bättre insikt i hur produktionen ska drivas. Jag valde också Syndikalisterna eftersom jag tror på lokal organisering och jag tror att det ger en starkare förankring av det fackliga arbetet.
    – Mina hjärtefrågor är arbetarrätt och klimat- och miljöfrågor. Anledningen till att jag ställer upp på ArbetarInitiativets lista i valet är för att jag tycker att det behövs en stark motvikt till högerpolitiken. Personligen är jag emot EU, men nu när det ändå finns och påverkar vår vardag vore det dumt att låta högern bestämma allt. Dessutom är det en chans för mig att visa mina arbetskamrater att politik är något som skapas av oss och inte av “de där andra”.
    – Eftersom kapitalet organiserar sig över nationsgränserna måste även vi socialister göra det. EU parlamentsvalet kan vara en möjlighet till att mobilisera arbetare på Europanivå.

    dsc04223Kandidat nr 42: Katja Raetz, sjuksköterska, Nynäshamn

    – Jag ställer upp i EU-valet som kandidat för ArbetarInitaitivet för att de står för motstånd mot slakten på välfärden. Jag jobbar själv inom vården och där ser man idag följderna av 20 års högerpolitik. Systemskiftet med privatiseringar och avregleringar som EU står för har slagit hård mot vården i Sverige. I dagsläget ligger Sverige lägst när det gäller vårdplatser per invånare bland OECD-länderna.

    – Konkurrensutsättningar av vård och omsorg som fortsätter trots krisen innebär alltför ofta att personaltätheten minskas och servicen försämras. Riskkapitalisterna har kunnat ta över stora delar av den offentliga vården för att göra vinster på välfärden som byggdes upp av arbetarna.

    – ArbetarInitaitivet står för kamp. Många tror att kamp är någonting som görs i andra länder men inte i Sverige, en uppfattning som sprids av facktopparna. Men det är långt från sanningen. För ett år sedan gick sjuksköterskorna, barnmorskor och BMA:s ut i strejk trots alla påhopp och hot från arbetsgivarna och pressen. De visade att de var beredd att kämpa men facktopparna slöt ett avtal som gav strejken en snörpig slut. Valkampanjen kommer vi att använda för att prata med och övertyga så många som möjligt om att det är dags att bli aktiv för att försvåra jobben och välfärd.

    Bilbo GöranssonKandidat nr 43: Bilbo Göransson, barnskötare, Hässelby

    Bilbo Göransson är 23 år och stridbar kommunalare i västra Stockholm – för tillfället upptagen med löneförhandlingar för kommunalarna i Hässelby-Vällingby och nyvald som huvudskyddsombud.

    – Skandalerna i facktoppen den senaste tiden har gjort det vanligt att en trött, djup suck ekar i fikarummet så fort politik kommer på tal. Det är tydligt att fackbyråkraterna lämnade vår värld för länge sedan, och frågan är om politikerna någonsin vetat hur vi har det. Då känns det skönt att kunna erbjuda ett alternativ positivt alternativ, där alla representanter lever på en vanlig arbetarlön: Arbetarinitiativet.

    – Det är verkligen spännande att vara en del av någonting nytt! Hur många har inte hålilt för näsan och röstat på sossarna trots att det inte var så länge sedan buffelPerssons regering och dess stödpartier som skar ner på välfärden, vägrade att ge de anställda högre löner, utvisade flyktingar osv.

    -Kort sagt, socialdemokraterna står för samma borgerliga politik som dagens moderater. Fackbyråkratins och “oppositionen” s+v+mp:s ovilja att faktiskt fälla högerregeringen under protesterna mot a-kasseförsämringarna under hösten 2006 visar att de inte har något alternativ till borgerlig politik.

    Utan Arbetarinitiativet skulle det inte finnas något alternativ att rösta på för EU-motståndare, socialister, fackföreningsaktivister, arbetare, invandrare och ungdomar som tog strid för deras villkor.

    Behovet är skriande för ett nytt arbetarparti som på allvar kan ta strid för höjda offentliglöner, ett slut på den skriande inflationen (prisökningarna), mot EU:s militarisering och antifackliga lagar, mot privatiseringarna av vår välfärd och för verkligt demokratiskt inflytande underifrån över våra arbetsplatser, vår arbetstakt och vår arbetsmiljö.

    Alla vi som vill ta kamp mot privilegier i facken och för en kämpande och demokratisk arbetarrörelse behöver ett nytt parti. Arbetarinitiativet kan vara början på uppbygget av ett sånt parti. Rörelsen slutar inte med att rösta den 7 juni – det här är bara början.

    Subscribe

    Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.