Antifackliga domar öppnar för lönedumpning – EU och arbetsrätten (1)

    EU skyddar storbolagens rättigheter samtidigt som fackliga fri- och rättigheter attackeras. EG-domstolens (EU:s domstol) antifackliga domar (Laval, Viking, Rüffert och Luxemburg) talar ett entydigt språk – kapitalets rättigheter står över arbetarnas.

    ”Domstolen har tagit klar ställning för att EU-rättens grundläggande princip om lika lön för lika arbete ska ersättas av en asocial princip om minimilön för lika arbete. Strejkrätten ska begränsas och fackliga organisationer ska utlämnas till juridiska processer och skadeståndskrav när de försvarar sina medlemmars intressen”, skrev bland annat Europafackets generalsekreterare John Monks in- för EU-valet den 5 mars. Trots detta är Europafackets ledning och de svenska facktopparna så positiva till EU att man stödjer att denna ordning upphöjs till grundlag i Lissabonfördraget.

    På våren 2008 beslutade regering­en att tillkalla en särskild utredare – Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth – som skulle lämna förslag till förändringar i svensk lagstiftning med anledning av Lavaldomen.
    I december i fjol hade Stråth utrett färdigt och bland förslagen fanns inskränkningar i strejkrätten och ändringar i lex Britannia samt den svenska utstationeringslagen.

    Lex Britannia är en lagparagraf som skrevs in i medbestämmandelagen 1991 efter att Sjöfolksförbundet och Transport några år innan tog strid för att sjömännen på M/S Britannia skulle betalas enligt svenska avtal och inte de slavlöner som de fick enligt det filippinska avtalet.
    Lex Britannia ger alltså möjlighet för svenska fack att sätta stopp för lönedumpning och dåliga arbetsvillkor även om ett företag har tecknat ett utländskt avtal.
    Men enligt Lavaldomen är lex Britannia ”diskriminerande” gentemot bolag som vill konkurrera med lägre löner och sämre villkor. Även Stråthutredningen är inne på det spåret.

    I övrigt menade Stråths utredning att fackens strejkrätt skulle begränsas till att enbart gälla minimivillkoren i branschavtalen. Det innebär ändring­ar i kollektivavtalen med branschvisa minimilöner och lägstalöner och en press nedåt vad gäller löner och arbetsvillkor. Av det följer också att minimivillkor vad gäller löner måste skrivas in den svenska utstationeringslagen som bygger EU:s utstationeringsdirektiv (utstationeringsdirektivet ska garantera arbetare i andra länder en minimistandard, absolut inget mer).
    (För en mer detaljerad kritik och genomgång av Stråthutredning­en, gå in på Kurt Junesjös hemsida kurt.nu.)

    Det krävs kamp och stora alleuropeiska mobiliseringar för att stoppa EU:s antifackliga politik. Den framgångsrika strejken mot lönedumpning på Lindsey, ett oljeraffinaderi, i England tidigare i år visar vägen och den strejken gjorde mer för att skaka om EU-pamparna än Europafackets alla uttalanden.
    EU kan aldrig bli annat än storbolagens verktyg. Det om något vi­sar de antifackliga domarna. Därför måste kapitalets EU skrotas – för ett demokratiskt och socialistiskt Euro­pa.

    Per Olsson

    Subscribe

    Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.