En rapport från FN-organet CEPAL slår fast att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i Latinamerika minskade markant under pandemin. Sysselsättningsgraden bland kvinnor gick ned från 52 procent år 2019 till 46 procent år 2020. I Mexiko är det så lite som 35 procent av kvinnorna som har ett arbete. Samtidigt levde 118 miljoner kvinnor i fattigdom under år 2020, 23 miljoner fler än året innan.
Läs mer
Idag är bara var tionde anställd I USA med i en fackförening, en halvering sedan 1983, och i den privata sektorn är organisationsgraden så låg som sex procent. En tillbakagång som hänger nära samman med de försämrade villkor som drabbat många av landets arbetare under flera årtionden. Men i denna motvind har har den
radikala tidskriften Labor Notes vuxit fram som ett ljus i mörkret för dem som trots allt gör motstånd. Lars Henriksson har pratat med veteranen Jane Slaughter i samband med att tidskriften kom med sitt femhundrade nummer.
KOMMENTAR Söndagens massdemonstrationer i Ryssland var de största sedan proteströrelsen mot Putin började 2011, och allt tyder på att manifestationerna kommer att bli ett stående inslag under våren, då oppositionen vill göra varje söndag till en demonstrationsdag mot regimen. Det var den högerpopulistiske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som uppmanade folk att ta till gatorna i samband med att han greps på Moskvas flygplats den 17 januari, då han kom hem efter att ha vårdats fem månader på sjukhus i Tyskland för förgiftning.
Läs mer
INTERVJU Fem månader efter att han utsattes för ett mystiskt mordförsök och skickades för sjukvård i Tyskland, har den ryske högerpopulistiske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj valt att återvända till Ryssland, trots enorma risker. “Han tog sitt öde i egna händer. Från att ha varit en skådespelare i pjäsen har han själv blivit regissören. Dramaturgin är perfekt. Hjälten som besegrade döden har kommit tillbaka från himlen och hans fiender som misslyckades med att döda honom kan inte stoppa honom” säger socialisten Aleksej Sachnin från ryska Vänsterfronten
Läs mer
INTERVJU Regeringen vill nu göra ändringar i den så kallade gymnasielagen, som innebär att ensamkommande flyktingungdomar – huvudsakligen afghaner – som har gått klart gymnasiet får sex månader på sig att hitta ett jobb med ett anställningskontrakt på minst två år, för att de ska få permanent uppehållstillstånd. Enligt de nya reglerna, som förväntas antas av riksdagen i veckan, ska det räcka med ett års anställningskontrakt. En anledning till lagändringen är pandemin, som har gjort det svårare att få jobb, men de nya reglerna blir bara symboliskt bättre. Det menar Karin Fridell Anter från frivilligorganisationen Stöttepelaren
Kommunaliseringsfiasko och friskolekatastrof. Segregation, nedskärningar och höga vinster i privata fickor. Om den svenska skolan har överlevt de senaste trettio årens skolpolitiska haveri, så är det med en hårsmån. Nu växer motståndet mot marknadsskolan underifrån. Än en gång har sociala medier blivit en samlande kraft. Skoltwitter vill driva ut månglarna ur skolan.
INTERVJU Stadsdelarna Akalla, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta runt Järvafältet i norra Stockholm pekas ut som särskilt utsatta och otrygga områden av polisen till följd av bland annat gängvåldet där. Men hur upplever de boende i Järva själva situationen? Det ville medborgarorganisationen Folkets Husby ta reda på genom en enkät bland ungdomar i området. Internationalen har talat med kriminologen Leandro Schclarek Mulinari.
Tilliten till det parlamentariska systemet har rasat bland republikaner efter att Joe Biden utropades som vinnare i presidentvalet. 70 procent av republikanerna som deltog i tidskriften Politicos opinionsundersökning menade att årets val inte var fritt och rättvist. Orsaker som angavs var bland annat att de misstror poströster, samt misstanken att valförrättare skulle ha manipulerat inkomna röster. Det finns inget som tyder på att valresultatet på något sätt skulle ha manipulerats. Men finns ändå anledning att ifrågasätta valsystemet i USA.
NY RAPPORT Privata sjukvårdsförsäkringar som ger förtur i vården är inte bara oetiskt. Det bryter också mot Hälso- och sjukvårdslagens principer om vård på lika villkor och vård efter behov. Men de som begår brottet är inte de privata vårdgivarna, utan regionerna som tecknar avtal i vetskap om att vården inte bedrivs på lika villkor. Det menar ekonomhistorikern John Lapidus i en ny rapport
